Rapportera jordstjärnstryffel

Senast ändrad: 01 juli 2024

Jordstjärnstryffel Geastrum flexuosum är en synnerligen ovanlig basidiesvamp, med endast en känd fyndplats i hela världen och är klassad som akut hotad (CR) i den svenska rödlistan. Arten är påträffad med ett mycel på en ö i Mälaren där den först upptäcktes 1974. Därefter har lokalen besökts av mykologer ett antal gånger fram tills 2005 då den sågs sista gången. 2007 inrättades ett åtgärdsprogram för arten, och växtplatsen har därefter besökts årligen men inga nya observationer har gjorts och arter är möjligen försvunnen.

Jordstjärnstryffel Geastrum flexuosum. Foto: Johan Nitare

Utseende och artbestämning

Arten har en rundad fruktkropp, som är vit och sedan blekbrun vid mognad. Den lever helt underjordiskt eller något uppstickande ur jorden (men dold i förnan) och fruktkroppen blir upp mot 3 cm hög och med en diameter på 2-4 cm. Kroppen utgörs av ett blekt omgivande hölje som är tvåskiktat och omger spormassan. Den är vid mognad svart/mörkbrun och pulverartad. Fruktkroppen spricker upp oregelbundet vid mognad och blottar denna spormassa, som då sägs ha en metalliska, bläckliknande doft. Sporerna är små, runda och vårtiga och 4-5 µm i diameter.

Om ett centralt tvärsnitt görs genom en mogen fruktkropp, syns en kompakt struktur känd som kolumella. Den går från basen och halvvägs upp på fruktkroppen, var från bruna mikroskopiska trådar sträcker sig strålformigt utåt. De mikroskopiska trådarna består av tunna krokiga väggar, med små korn på yttersta väggen. Fruktkroppen har ingen fot, men har dock ett utvändigt och tunt mycelskikt, som nedtill kan få tunna och tillfälliga myceltrådar.

Fruktkropp jordstjärnstryffel Geastrum flexuosum. Illustration: Johan Nitare

Jordstjärnstryffel skulle kunna förväxlas med en omogen jordstjärna, men hos andra jordstjärnor finns ett tydligt inre hölje som omger spormassan och som öppnas upp genom en pormynning på toppen av fruktkroppen. Detta saknas hos jordstjärnstryffel. Arten skiljer sig även från andra jordstjärnor, då fruktkroppen öppnar upp sig oregelbundet och inte stjärnformigt. Dessutom kan man mikroskopiskt skilja jordstjärnstryffel från övriga jordstjärnorna genom att studera de krokiga mikroskopiska trådarna i den mogna spormassan.

Jordstjärnstryffel Geastrum flexuosum. Foto: Johan Nitare

Livsmiljö och ekologi

Lite kan sägas om jordstjärnstryffelns ekologi och livsmiljö då den bara är känd från en fyndplats. Det har dock noterats att fruktkroppar bildas underjordiskt och sticker upp ur jorden vid mognad (men dock täckt i förna). Vidare kommer fruktkropparna upp på hösten under gynnsamma förhållanden och kan möjligen påträffas i häxringar. Äldre övermogna exemplar finns sedan kvar under majoriteten av säsongen som torra “bollar”. Arten lever troligen som nedbrytare såsom resterande arter i släktet jordstjärnesläktet.

Den kända fyndplatsen för jordstjärnstryffel är belägen i en dalsänka på en ö i Mälardalen, inuti ett Natura-2000 område. Marken på platsen är grusig-sandig samt ganska torr, med ett ytskikt med hög mullhalt och ett förnaskikt av fallna löv och lövträdskvistar. Omkring platsen finns en mossrik barrskog och vid fyndplatsen finns en lövskog med ek, lönn och två äldre askar. Fyndplatsen är en gammal inägomark runt ett rivet torp, där marken har mycket högre mullhalt och värden av kalium, magnesium, kalcium och natrium än omgivningen. Mälardalen betraktas generellt som en av de torraste och varmaste regionerna i landet. Växtplatsens närhet till vattnet kan leda till fördelaktiga varma och långa höstar, och en utjämning av det lokala klimatet, vilket eventuellt främjer förekomsten av jordstjärnstryffel.

Livsmiljö för jordstjärnstryffel Geastrum flexuosum. Foto: Mikael Jeppson

Fyndplatsen är på 10 m2 och mycelet på platsen har producerat fruktkroppar mellan åtminstone åren 1974-2006. Årliga undersökningar har sedan dess utförts på platsen men svampen har ej återfunnits sedan år 2007 (då en rest från ett fjolårsexemplar hittades). Svampens mycel verkar dock vara långlivad, då samma mycel producerade de funna fruktkropparna i mer än 30 år.

Inventeringsbehov

Bevisligen har jordstjärnstryffel ett stort inventeringsbehov. Eftersom den endast är funnen på en lokal i hela världen (på ön i Mälaren) är all kunskap om arten baserat på detta. Vilket innebär att mycket lite kan med säkerhet sägas om arten. Det tros finns ett mörkertal, då svampen växer underjordiskt och är således svår att hitta. Svampen kan förbisetts i andra områden än den kända fyndplatsen.

 

Referenser

Jeppson, M. (2009). Åtgärdsprogram för jordstjärnstryffel 2007–2011 (Radiigera flexuosa) (Rapport 5981). Stockholm: Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/4ac202/globalassets/media/publikationer-pdf/5900/978-91-620-5981-1.pdf [2024-01-24]

Læssøe, T. Petersen, J.H. (2019). Fungi of Temperate Europe. 2 uppl, Princeton University Press.

SLU Artfakta (2024). Jordstjärnstryffel. https://artfakta.se/artinformation/taxa/geastrum-flexuosum-1345/detaljer  [2024-01-24]

Jeppson et.al (2013). European earthstars in Geastraceae (Geastrales, Phallomycetidae) – a systematic approach using morphology and molecular sequence data. Systematics and Biodiversity, 11:4, 437-465