Hoppa till huvudinnehåll

Odlingslandskap

Odlingslandskapet domineras av mer eller mindre öppna marker. Variationen är dock enorm. Till exempel utgör träd och buskar ett naturligt - och för biologisk mångfald mycket viktigt - inslag i nästan alla naturtyper.

Kalvar i trädbärande betesmark

Odlingslandskapet

Vanligen brukar odlingslandskapets naturtyper indelas utifrån:

  • graden av hävd (främst slåtter eller bete)
  • markens pH-värde och fuktighet
  • huruvida marken är trädklädd eller ej

Exempel på odlingslandskapets naturtyper är: slåtterängar, hedar, fuktängar, strandängar, trädklädda betesmarker och lövängar. Gemensamt för dem alla är att de skapats av människohand som ett resultat av långvarigt nyttjande i form av till exempel djurhållning, odling och uttag av ved och virke. För biologisk mångfald är det främst de marker som inte gödslats med konstgödsel som har höga värden. I en ogödslad naturbetesmark kan till exempel mångdubbelt fler växtarter hittas jämfört med en gödslad betesvall. Värdefulla träd och buskar finns dock även på gödslade marker.

Människan har påverkat naturen i Sverige under flera tusen år. Många lägre liggande områden (t.ex. Uppland) har varit kulturpåverkade ända sedan de steg ur havet efter den senaste istiden. När jordbruket gjorde sitt intåg under yngre stenåldern för ca 6 000 år sedan började landskapet på allvar förändras. Störst påverkan har människan haft i södra Sverige där i stort sett hela landskapet har utnyttjats mer eller mindre intensivt för bland annat bete, virkes- och veduttag, odling och ängsbruk. Denna påverkan ökade successivt i takt med en växande befolkning och kulminerade under 1800-talet. Därefter har landsbygden successivt avfolkats i takt med ett allt effektivare och mindre arbetsintensivt jord- och skogsbruk.

Skogsbete, trädklädda hagmarker och lövängar är exempel på naturtyper där träd- och buskskiktet har särskilt stor betydelse. 

Foto av ensam flugblomster på äng

Utveckling under 1900-talet

Under 1900-talets första hälft skiljdes skogen på allvar från lantbruket och det vi i dag oftast menar med odlingslandskap är den öppna jordbruksbygden med åkrar och betesmarker. I stora delar av Sverige har det gamla mångformiga odlingslandskapet ersatts av ett landskap dominerat av industriellt jord- och skogsbruk med drastiskt förändrade livsvillkor för många arter som följd.

Har du frågor om odlingslandskapet kontakta Anders Jacobson
eller Per Toräng

Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv

RESULTAT FRÅN RAPPORTERING 2019 TILL EU AV BEVARANDESTATUS 2013–2018

Gräsmarker i habitatdirektivet och den samlade bedömningen av deras bevarandestatus per biogeografisk region 2013 och 2019.

ALP = alpin, BOR = boreal och CON = kontinental region. Grön = gynnsam, gul = otillfredsställande, röd = dålig och vit = okänd bevarandestatus.

Symbol utan tecken anger en stabil trend, pil upp= positiv, pil ner = negativ, x = okänd trend.




Publicerad: 03 mars 2022 - Sidansvarig: johan.samuelsson@slu.se
Loading…