Hur blir en art rödlistad?

Rödlistning handlar om att bedöma arters risk att dö ut (populationsminskning). En vanlig art kan alltså bli rödlistad (trots att man ser den överallt, t ex. gråkråka) på grund av att populationen minskat kraftigt.

För att arter ska bedömas på liknande sätt finns ett antal kriterier som avgör vilken kategori arten hamnar.

 Kriterierna A-E

A Populationen minskar kraftigt Minst 15 % populationsminskning under 10 år eller tre generationer.

B Population med begränsad utbredning som minskar Litet utbredningsområde (<40 000 km²) eller liten förekomstarea (<4 000 km²) samt minst 2 av 3 underkriterier: 1. Kraftig fragmentering eller få lokalområden, 2. Fortgående minskning, 3. Extrema fluktuationer dvs. att det varierar mycket.

C Populationen är liten och minskar (<20 000 individer).

D Populationen är mycket liten (<2000 individer) eller har mycket begränsad förekomstarea (<40) km²  vilket gör arten känslig för påverkan eller slumpfaktorer. Inte nödvändigtvis någon pågående minskning).

E Utdöenderisk i siffror Kvantitativ analys av utdöenderisk, Population Viability Analysis (PVA), indikerar minst 5 % risk att arten dör ut inom 100 år.

Så här går det till

Expertkommittéerna utgår ifrån ett urval av alla arter.

I kategorin Ej bedömd (NE) hamnar arter som ännu inte bedömts. I Kategorin Ej tillämplig (NA) hamnar arter som inte är inhemska, arter med oklar taxonomi eller som är tillfälliga besökare.

Expertkommittéerna analyserar urvalet. Arter som inte uppfyller något av kriterierna hamnar i kategorin Livskraftig (LC).

Resterande arter blir rödlistade. En del arter hamnar i kategorin Kunskapsbrist (DD), dvs de skulle kunna hamna i vilken kategori som helst men i dagsläget saknas kunskap.

De arter som uppfyller kriterierna för Nära hotad (NT), Sårbar (VU), Starkt hotad (EN), Akut hotad (CR) eller Nationellt utdöd (RE) är alla rödlistade. De arter som kategoriseras som CR, EN eller VU är hotade.