Aldrig förr har så många rapporterat så många fynd. Med siffror som till och med överträffade pandemiåret 2021 blev 2023 ett rekordår för Artportalen. Den mest rapporterade arten inom den grupp den tillhör är ek, ekorre, ullticka, mal, garnlav, talgoxe, blåstång, citronfjäril, vanlig padda, nordfladdermus och vedtrappmossa.
I september 2023 passerades 100 miljoner fynd sedan start, och under året inkom nästan 7,5 miljoner fynd till Artportalen. Det går att jämföra med de knappt 7,3 miljoner fynd som rapporterades 2021 – pandemiåret som tidigare höll rapporteringsrekordet. Även antalet aktiva rapportörer var 2023 det högsta någonsin. 17 754 personer rapporterade i Artportalen, närmare 500 fler än året innan.
Dagens natur är ett artikelflöde från SLU Artdatabanken. Här hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och naturvård.
Spridningen av fynd har ökat. I Artportalen är Sverige uppdelat i rutor om fem gånger fem kilometer, så kallade atlasrutor. 2023 hade 75 procent av landets 22 000 rutor registrerade fynd. 2011 var andelen 65 procent. De mest rapporterade arterna 2023 listas nedan efter organismgrupp med den mest rapporterade arten först.
Hur ofta en art rapporteras ser ut att bero på om den är lätt att hitta och artbestämma eller om den är eftersökt. Hör arten till en artgrupp med ett hanterligt antal arter, och arterna dessutom är relativt lätta att finna, kommer de vanligaste arterna att bli de mest rapporterade. Exempel på sådana artgrupper är fåglar, dagfjärilar, däggdjur och fiskar. Ibland är artantalet i gruppen istället alldeles för stort för att rapportören ska kunna rapportera allt den ser. Då kommer de arter som är mest eftersökta och intressanta att bli de mest rapporterade. Sådana artgrupper är bland annat kärlväxter, mossor, lavar och svampar. Några undantag finns – väddnätfjäril och mal hör till exempel till det första mönstrets typiska artgrupper men här har stora, riktade insatser gjorts.
Den typiska rapportören till Artportalen är en man i övre medelåldern. Andelen kvinnor som rapporterar har ökat under de senaste åren men utgör ännu inte hälften. Under 2023 var 38 procent av rapportörerna kvinnor – för sju år sedan utgjorde de bara 22 procent. Män rapporterar också betydligt fler fynd; bara 12 procent av årets fynd rapporterades av kvinnor. En artikel som publicerades under året utreder djupare hur män och kvinnor rapporterar i Artportalen.
Bland fågelrapportörer är män äldre än kvinnor. De blir också allt äldre; för tolv år sedan var medelåldern 52 år, idag är den 60. Kvinnliga fågelrapportörers medelålder har fluktuerat något under åren men var under 2023 bara två år högre än för tolv år sedan – 54 respektive 52 år. Bland de som rapporterar annat än fåglar är medelåldern lägre hos både kvinnor och män. Dock är män även här i snitt äldre än kvinnor med 57 respektive 51 år.
Artportalen drivs av rapportörernas engagemang och det styr till stor del vilka arter som får flest inrapporteringar. SLU Artdatabanken är tacksam för alla rapporter och premierar inte någon särskild grupp, plats eller hotkategori. Däremot görs ibland särskilda upprop där vi efterfrågar arter för att hjälpa forskning, miljöanalys eller naturvårdsinsatser. Vill du rapportera men är osäker på vad? Ta gärna en titt på våra aktuella upprop.
För den som vill rapportera men inte är säker på vilken art man hittat finns hälp att få i SLU Artdatabankens webbapplikation artfakta.se. Här finns interaktiva bestämningsnycklar som hjälper dig att identifiera en organism till rätt art eller artgrupp genom att välja bland olika beskrivningar. Det finns också fakta om arter för den som vill lära sig mer.
Text: Johan Nilsson
Blå är antalet rapportörer med skala till vänster. Orange är antal fynd med skala till höger.
1/4
Könsfördelning för rapportering av artgrupper. Blått är andelen män, rött är kvinnor.
2/4
Medelålder för de som rapporterar fåglar. Kvinnor i orange och män i blått.
3/4
Medelålder för rapportörer som inte rapporterat fåglar. Kvinnor i orange och män i blått.
4/4
I SLU Artdatabankens webbapplikation artportalen.se kan man rapportera arter man ser i Sverige. Genom att många personer bidrar med en stor mängd observationer av både vanliga och ovanliga arter kan direkta naturvårdsinsatser lättare sättas in, samtidigt som framtida hot kan upptäckas genom att analysera arters förändringar över tid.
Ulrika Sehlberg Samuelsson, redaktör
SLU Artdatabanken
ulrika.sehlberg.samuelsson@slu.se