Vad är en invasiv främmande art?

Senast ändrad: 03 november 2023
Fyra gula blommor sticker upp ur brunaktigt vatten, omgivna av gröna blad som ligger på ytan. Foto

Främmande arter är utan tvekan en viktig och helt integrerad del av svenskt jord- och skogsbruk, och främmande arter trivs och frodas i våra trädgårdar. Men vissa nykomlingar – de s.k. invasiva arterna - kan ställa till stora problem.

Naturen kännetecknas av förändring

Sveriges fauna och flora förändras ständigt. Alltsedan inlandsisen började dra sig tillbaka från sydligaste Sverige för ca 15 000 år sedan har olika arter dominerat landskapet. Inledningsvis var det klimatet och arternas spridningsförmåga som bestämde var de olika arterna fanns. Redan i samband med att bondestenåldern inleddes för drygt 6000 år sedan började människan få stort inflytande på vilka arter som förekommer i landskapet. Inom ramen för trädgårdsodling, jordbruk och skogsbruk har människan gynnat, och i vissa fall introducerat, arter av stort värde. Många av våra jordbruksgrödor har sitt ursprung i Sydeuropa eller Mellersta Östern och under de senaste trehundra åren har inslaget av arter från Nord- och Sydamerika ökat betydligt. Sedan mitten av 1900-talet importeras barrträd från andra geografiska områden och i dagsläget är det få trädplantor som har ett svenskt ursprung.

Vem ansvarar för arbetet med invasiva främmande arter?

 

På Naturvårdsverkets webbplats hittar du vägledningar om hur man arbetar med invasiva arter i Sverige.

Läs mer på Naturvårdsverkets webbplats vad du som privatperson kan göra.

Läs mer på Havs- och vattenmyndighets webbplats vad du som privatperson kan göra.

artfakta.se

I artfakta.se kan du rapportera invasiva arter som du hittat och läsa varför de utgör ett hot

 

För fjärde året i rad driver Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten en informationssatsning om invasiva arter riktad till allmänheten. Här hittar du ett urval av de arter som det fokuseras på i årets informationssatsning.

Invasiva främmande arter har blivit ett känt problem, men fler behöver agera

Allt fler känner till och har uppfattat problemet med invasiva främmande arter, men samtidigt säger 17 procent av befolkningen att de har gjort aktiviteter som kan ha orsakat spridning av invasiva arter.

Fler filmer om invasiva arter:

 

Främmande arter

Utöver de arter som varje år på egen hand etablerar sig som nya för Sverige dyker det också upp nya främmande arter, dvs. arter som direkt eller indirekt fått hjälp av människan för att ta sig till Sverige. Arter som rotkörvel och signalkräfta har aktivt förts in till landet för att odlas  medan t.ex. spansk skogssnigel och svartmunnad smörbult förts in som passiva fripassagerare i importerat växtmaterial respektive via stora båtars ballastvatten.

Invasiva arter

Främmande arter kan ibland utgöra ett bekymmer och i värsta fall ställa till stora problem. Vissa arter trivs helt enkelt för bra i sin nya miljö och kan expandera kraftigt och i samband med detta påverka inhemsk biologisk mångfald eller orsaka stora socioekonomiska skador. Sådana arter brukar kallas invasiva arter. De kan t.ex. skada ekosystemet som de introducerats till, ha negativa effekter på jord- och skogsbruk, åstadkomma ekonomisk skada eller påverka hälsan negativt hos djur och människor.

Mer om

NOBANIS – webbportal om främmande arter i norra Europa

SLU Artdatabanken har på uppdrag av Naturvårdsverket utvecklat en webbportal åt Nobanis – European Network on Invasive Alien Species. Nobanis är en portal med information om invasiva främmande arter i norra och centrala Europa. Arbetet har rönt stort intresse och flera länder har anmält intresse för att bli medlemmar. Portalen uppdateras kontinuerligt av representanter för deltagande länder (i Sveriges fall av Naturvårdsverket).


Kontaktinformation

Mora Aronsson, kontaktperson främmande arter
SLU Artdatabanken,
mora.aronsson@slu.se, 018-673414, 070-6682682

Ulf Bjelke, akvatiska arter
SLU Artdatabanken
, 018-672614