Utöver de arter som varje år på egen hand etablerar sig som nya för Sverige dyker det också upp nya främmande arter, dvs. arter som direkt eller indirekt fått hjälp av människan för att ta sig till Sverige. Arter som rotkörvel och signalkräfta har aktivt förts in till landet för att odlas – medan t.ex. spansk skogssnigel och svartmunnad smörbult förts in som passiva fripassagerare i importerat växtmaterial respektive via stora båtars ballastvatten.
Främmande arter kan ibland utgöra ett bekymmer och i värsta fall ställa till stora problem. Vissa arter trivs helt enkelt för bra i sin nya miljö och kan expandera kraftigt och i samband med detta påverka inhemsk biologisk mångfald eller orsaka stora socioekonomiska skador. Sådana arter brukar kallas invasiva arter. De kan t.ex. skada ekosystemet som de introducerats till, ha negativa effekter på jord- och skogsbruk, åstadkomma ekonomisk skada eller påverka hälsan negativt hos djur och människor.
SLU Artdatabanken har på uppdrag av Naturvårdsverket utvecklat en webbportal åt Nobanis – European Network on Invasive Alien Species. Nobanis är en portal med information om invasiva främmande arter i norra och centrala Europa. Arbetet har rönt stort intresse och flera länder har anmält intresse för att bli medlemmar. Portalen uppdateras kontinuerligt av representanter för deltagande länder (i Sveriges fall av Naturvårdsverket).
Varje år påträffas åtskilliga nya arter i Sverige. Det kan handla om arter som sprider sig och på naturlig väg tar sig in i landet, såväl som arter som levt här länge men som man först på senare tid upptäckt. Gemensamt för dessa nya arter är att de tagit sig till Sverige av egen kraft och är alltså inte främmande och inte heller invasiva.
