Tvestjärtar – i människans fotspår

Senast ändrad: 21 februari 2024
Brun tvestjärt ligger på jord bredvid sina ägg. Foto

[Publicerad 2023-12-20]. Tvestjärtar är insekter som är lätta att känna igen. De finns nästan överallt och många av oss har ofrivilligt fått bekanta sig med dessa, till exempel när de smugit sig in i en fuktig tidning till morgonkaffet eller i tältet under campingsemestern. Är du nyfiken på vilken art som gjort dig sällskap så finns nu en ny bestämningsnyckel till alla arter i Sverige.

Den som är nyfiken på att hitta tvestjärtar behöver sällan söka sig långt bort, flera av arterna trivs i människans närhet och går att hitta i rabatten, komposten eller i skogens förna. Eftersom de är nattaktiva djur kan man testa att gå ut med pannlampa på kvällen då tvestjärtarna är ute och letar mat. Man kan även hitta tvestjärtar dagtid genom att titta under stockar och stenar eller använda sig av ett förnasåll. Inte sällan kan man då hitta familjegrupper av tvestjärtar.

 

Följ oss på sociala medier för att se när vi lägger upp nya artiklar.

Facebook, Instagram, LinkedIn

 

Ömmande mödrar

Hos de allra flesta insekter får avkomman klara sig bäst den kan, och med lite tur har honan lagt äggen på en växt som larven äter eller liknande. Men hos vissa insekter förekommer yngelvård, där en eller båda föräldrarna tar hand om sin avkomma, för att ge dem högre överlevnad. Detta är vanligast bland sociala steklar som humlor, honungsbin och myror, men förekommer även inom andra insektsordningar som tvestjärtar. För tvestjärtarna innebär det att honan gräver en liten gång till en bohåla i marken där hon lägger sina ägg som hon varsamt putsar för att hålla mögelsvampar borta. Hon stannar med sin avkomma fram tills att äggen har kläckts och nymferna har hunnit ömsa skinn.

Brun tvestjärt ligger med stjärten lyft. FotoSandtvestjärt, Labidura riparia, är en nykomling i den svenska faunan och trivs bra i dynmiljöer längs våra kuster i sydöstra delarna av landet. Foto: Krister Hall

Nykomling i sanden

Under 2020 hittades en ny tvestjärt för landet, nämligen sandtvestjärten Labiura riparia. Arten har varit känd från vårt grannland Danmark och att den skulle kunna etablera sig här var inte oväntat. Sandtvestjärten skiljer ut sig genom att den kan bli stor, hanarna kan bli över 3 cm med tången inräknad. Den har en ljusare brunbeigeton än övriga tvestjärtar, med ett mörkbrunt kontrasterande mönster på ovansidan. Arten är i dagsläget funnen vid sandiga miljöer i Skåne och på Öland och Gotland.

Brun tvestjärt ligger bland mossa och sten. FotoEn art som funnits länge i Sverige är skogstvestjärt, men dess vetenskapliga namn har ändrats ut många gånger. Foto: Krister Hall

Kärt barn har många namn

En art som hoppat lite fram och tillbaka i taxonomin är den som vi i dagligt tal kallar skogstvestjärt, men som under några år gått under flertalet vetenskapliga namn som Forficula acanthopygia, Chelidura acanthopygia och Chelidura guentheri. Nu har arten det vetenskapliga namnet Chelidurella acanthopygia. Det första namnet sattes av italienaren Giuseppe Gené som beskrev arten 1832. På 1990-talet studerade en annan italienare, Antonio Galvani, släktet Chelidura. Han noterade att flera hanar av skogstvestjärtar i norra Europa hade en liten urnypning på genitalierna och valde att ge den formen artstatus under namnet Chelidura guentheri. Detta förmodades vara den art som förekom i Norden och inte tvillingarten som fanns i södra Europa. Även släktet Chelidurella har diskuterats flitigt. Men efter att en grupp tjeckiska taxonomer studerade tvestjärtana molekylärt, genom att sekvensera DNA, kom man fram till att urnypningen bara var en del av inomartsvariationen och att man därmed kunde slå ihop de två tvillingarterna igen, denna gång under namnet Chelidurella acanthopygia.

Text: Moa Pettersson

Artfakta och Artportalen

Digital artbestämningsnyckel för tvestjärtar i Artfakta

Artfakta är en tjänst som tillgängliggör kunskap om arter i Sverige. Det är SLU Artdatabanken som utvecklar och förvaltar Artfakta. 

Arter som kan artbestämmas kan man rapportera i Artportalen. Genom att många personer bidrar med en stor mängd observationer av både vanliga och ovanliga arter kan direkta naturvårdsinsatser lättare sättas in, samtidigt som framtida hot kan upptäckas genom att analysera arters förändringar över tid.

Rapportera i Artportalen

Fakta:

I artikelflödet Dagens natur hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och svensk naturvård. Tipsa gärna redaktionen om du har en nyhet eller idé. Mer om Dagens natur.