Rapportering, fynddata och medborgarforskning

Programmet Biologisk mångfald inom SLU miljöanalys, där SLU Artdatabanken är en aktiv part, påbörjade under året ett projekt om grundläggande information och kommunikation kring medborgarforskning, finansierat av Fomar. Aktiviteter omfattade att (1) initiera interna webbinarier om medborgarforskning, (2) arrangera en intern workshop om medborgarforskning, (3) etablera en intern webbsida och (4) påbörja en översyn av externt riktade webbsidor om medborgarforskning. Aktiviteterna har speglat de mest efterfrågade områdena enligt utredningen från 2019 som har sammanfattat förutsättningarna för en gemensam plattform för medborgarforskning på SLU.

Floraväkteri

Floraväktarna mottog WWF-priset Årets Miljöhjälte under hösten. Detta var extra passande då det, trots bristande finansiering, väktades mer än någonsin tidigare: 7 600 lokaler för hotade och EU-arter samt ytterligare 3 500 Nära hotade arter. Det goda resultatet var delvis en följd av en ny rödlista och att botanisterna på grund av pandemin var hemma mer och väktade. Floraväktarna har funnits sedan 1987. Svenska Botaniska Föreningen ansvarar för samordningen av Floraväkteriet på nationell nivå på uppdrag av SLU Artdatabanken.

Fungaväkteri

Verksamheten för fungaväkteri är nu påbörjad i samarbete med Sveriges mykologiska förening, SMF. Eftersom svampar svarar för en stor del av den svenska biologiska mångfalden är det ett välkommet komplement till flora och faunaväkteriet. Hur lokala svampföreningar och andra intresserade driver sina fungaväkteriprojekt kommer att variera, men gemensamt är att man tar fram underlag för arter som kan användas för att utvärdera och analysera svamparters tillstånd.

Fungaväkteriet bidrar även till att informera och skapa engagemang i frågor om biologisk mångfald och naturvård hos en bredare allmänhet, samt hos markägare och berörda myndigheter. Att delta i fungaväkteriets inventeringar är också ett roligt sätt att lära sig nya arter och samtidigt göra stor naturvårdsnytta. Fungaväkteriet kommer att följa upp förekomsten av hotade arter med en standardiserad metodik för att kunna jämföra resultat från olika år. Ibland kommer man exempelvis att fokusera på särskilda artgrupper och dåligt kända arter eller på att kartlägga dåligt kända miljöer.

Faunaväkteri

SLU Artdatabanken är nationell koordinator och driver olika övervakningsprojekt tillsammans med bland andra Naturskyddsföreningen, Sveriges Entomologiska Förening och Svensk Dagfjärilsövervakning. Faunaväktarna rapporterar sina resultat till Artportalen, där all data lagras och blir tillgängligt för utvärdering och analys. Genom samarbete kan övervakning och uppföljning ske nationellt. Kunskapen kan användas inom naturvårdsarbete, miljöövervakning och vid bevarandearbete av rödlistade arter. 

Det marina faunaväkteriet fortsätter att utvecklas sedan starten 2017. Till att börja med är det ett urval av sjöstjärnor och kräftdjur som inventeras och år 2021 utökas det med nakensnäckor och deras släktingar. Under 2019–2020 var totalt 44 dykare anmälda som marina faunaväktare. Av dessa har 16 bidragit aktivt genom att rapportera i Artportalen. Antalet bifogade bilder (som gör det möjligt att validera fynden) har ökat från 8 foton år 2017 till 1 691 foton år 2020. Läs mer i rapporten "Marint faunaväkteri rapport 2020". (PDF)

Antal fotografier som följt med rapporter in i Artportalen (2017: 8 foton).

Artportalen

Artportalen samlade 7,1 miljoner nya fynd under året (5,6 miljoner under 2019) och totalt fanns det cirka 80,4 miljoner artobservationer vid årets slut. Antalet rapporterade arter var cirka 24 000, vilket var en ökning med cirka 2,1% arter jämfört med 2019. Årets fynd kom från cirka 15 000 rapportörer, en ökning med cirka 3 500 personer. Antalet användare på Artportalen, vilket motsvarar antalet unika besökare på artportalen.se, var cirka 700 000 vilket är en ökning med sju procent jämfört med året innan. Av dessa var mer än 230 000 återbesökare. Antalet fågelrapporter ökade med 900 000 under 2020, till stor del tack vare Artportalens checklista och andra appar som använder Artportalens API:er.

Antal fågelrapporter per år till Artportalen. Blå staplar visar antal rapporter via rapporteringsformuläret eller Excel-import och den orange delen visar antal fynd som har kommit via API:er (framförallt Artportalens checklista).

Fyndkarta. Den nya tjänsten Fyndkartor gör det lättare att följa hur fynd av arterna utvecklas. Tjänsten är helt integrerad med övriga funktioner i Artfakta. Den erbjuder många nya funktioner och innehåller data från flera datakällor för att underlätta arbetet med att ta fram analyser kopplade till arter och natur. En anpassad variant av Fyndkartor finns för att följa upp och bekämpa invasiva främmande arter. Tjänsten Fyndkartor lanserades i december, med bland annat ett välbesökt Webbinarium med demo. Drygt 100 deltagare från länsstyrelser, kommuner, konsultbolag och myndigheter deltog.

Artportalens checklista uppdaterades med ny funktionalitet, bland annat en taggningsfunktion som gör det enkelt att ordna artrallyn och dela sina observationer i realtid med andra. Taggningsfunktionen kom senare under året till stor nytta under Musikhjälpen för att genom Skådarhjälpens Musikhjälpenrally samla in pengar till välgörenhet. Andra nya och viktiga funktioner var att det blev möjligt att rapportera till projekt i checklistan samt att skapa sin egen artlista inom ett sådant projekt. Funktionen projekt används för att knyta ihop fynd som noteras inom en specifik inventering eller i annat sammanhang.

2020 rapporterade cirka 1 430 personer (att jämföra med 1 100 personer år 2019) in över 630 000 fynd via Artportalens checklista. Det genererade cirka 3,8 miljoner nollfynd, alltså att observatörerna rapporterar även arter de har sökt men inte sett.

Observationer av skyddsvärda träd flyttas till Artportalen. Trädportalen som hanterat observationer av skyddsvärda träd lades i mars ner och alla fynd flyttades till Artportalen. Rapportering av sådana trädobservationer sker numera i Artportalen.

Flygfotokartor. På grund av licensproblem med Bings flygfotokartor/ortofoton i Artportalen byttes de mot nya flygfotokartor från Lantmäteriets karttjänst. Det resulterade i kartor med betydligt bättre upplösning än tidigare.