ArtDatabankens naturvårdspris 2005: Bengt Ehnström en levande kunskapsbank

Senast ändrad: 01 november 2017

Entomologen Bengt Ehnström fick ArtDatabankens Naturvårdspris 2005, för att ha lyft fram insekterna och deras betydelse inom svensk naturvård. Oförtrutet har Bengt under många decennier förmedlat kunskap till praktiker inom skogs- och jordbruk, till naturvårdare, administratörer, forskare, studenter och naturintresserad allmänhet. Han har verkat som en levande kunskapsbank, inspirationskälla, rådgivare, folkbildare, forskare och författare. Ingen svensk entomolog har så mycket påverkat svensk naturvård som Bengt Ehnström.

Bengt Ehnström är en av Nordens främsta entomologer. Från 15 års ålder har han ägnat sitt liv åt insekter, och som nybliven pensionär är han ännu mycket aktiv. Bengts yrkeskarriär kan delas in i två perioder. Från 1960-talet till en bit in på 1980-talet var han anställd vid avdelningen för skogsentomologi vid Skogshögskolan i Stockholm, från 1977 vid samma avdelning men nu vid SLU i Uppsala. Under denna period arbetade han mest med frågor kring skadeinsekter och skogsskydd.

Före de flesta uppmärksammade Bengt att åtskilliga insektsarter minskade och t.o.m. riskerade att försvinna. I början av 1980-talet var Bengt därför med och bildade Databanken för hotade arter, nuvarande ArtDatabanken. Successivt ökade Bengt sina insatser inom naturvårdsentomologin och från 1995 arbetade han på heltid vid ArtDatabanken.

Redan på 1970-talet utarbetade Bengt som pionjär de första rödlistorna över insekter, ett arbete som han sedan utvecklat och ännu tar aktiv del i. Hans böcker om faunavård i skogsbruket 1979 och 1986 var unika pionjärarbeten som fått ett oerhört genomslag inom det praktiska skogsbruket. Bengts idéer och råd kan numera direkt avläsas i den svenska skogen t.ex. på föryngringsytor.

Ett åttiotal publikationer har det blivit genom åren, såväl strikt vetenskapliga som mer praktiskt inriktade och populära. Flera av de böcker som Bengt skrivit eller medverkat i har fått mycket stor betydelse inom skogsbruk och naturvård. Boken ”I roten på en gammal stubbe” (1998) har på ett fantastiskt sätt inspirerat många människor – allt från vuxna till förskolebarn – att börja titta på insekter. Hans entusiasmerande undervisningsmanér når här nära nog fulländning.

Men Bengts allra största enskilda insats som forskare, skogsman, naturvårdare och folkbildare utgörs av hans bok om ”Insektsgnag”. I detta praktverk som saknar internationellt motstycke, presenteras fler än 700 vedinsekter och hur de kan identifieras genom sina gnag i ved och bark. Boken kan sägas vara en höjdpunkt i Bengts och hans medförfattare Rune Axelssons livslånga arbete inom entomologin. Denna bok erbjuder nu helt nya möjligheter för forskning, praktiskt skogsbruk och naturvård framöver.