Hur mår havet?

Senast ändrad: 07 februari 2024
Gula och vita mossliknande djur samt små nakensnäckor på brunalg. Foto

Många arter och naturtyper i haven och kustvattenmiljöerna är hotade. Rödlistan 2020 visar att andelen rödlistade arter i havet är större än i andra miljöer. Det är alarmerande eftersom en stor del av Sveriges och världens biodiversitet är knuten till havet. Ingen av Sveriges marina naturtyper uppnår god status på grund av att människans aktiviteter påverkar havets livsmiljöer negativt.

Nyttjande av havet

Havet betraktades länge som en oändlig resurs som inte kunde påverkas nämnvärt av mänskliga aktiviteter som fiske och utsläpp från fabriker och avlopp. Nu vet vi att  det moderna storskaliga fisket, utsläpp och läckage från industrier, avlopp och jordbruk har förändrat förutsättningarna för livet i stora delar av havsmiljön och att detta hotar många av havets livsmiljöer och dess arter.  År 2020 var 36 % av de marina arterna listade på den svenska rödlistan. Orsakerna till detta är flera. Ett alltför storskaligt fiske har inte bara påverkat mängden fisk och sammansättningen av olika arter, utan också våra naturtyper i havet. Bottentrålning efter fisk och skaldjur har lett till en storskalig förlust av arter och naturtyper. Dessutom har övergödningen i Sveriges havsområde orsakat minskade tångskogar och kärlgräsängar samt syrebrist med förlust av naturtyper på djupa mjukbottnar som följd.

Största hoten

Hoten mot våra hav är flera och många gånger komplexa. Övergödningen och det intensiva fisket bland annat genom bottentrålning har medfört storskaliga förändringar av marina ekosystem. Miljögifterna är många och hotar hälsan både för många arter i havet och för människor som konsumerar fisk. Exploateringen i havsmiljön ökar också i form av båttrafik, muddringar och anläggningar som bryggor, kablar, ledningar och vindkraftverk. Båttrafik och muddringar orsakar uppgrumling av lösa sediment som försämrar ljusförhållanden för till exempel ålgräs, vilket påverkar många fiskarters uppväxtförhållanden negativt. Även klimatförändringar i form av förhöjda vattentemperaturer, och försurning av havet till följd av ökad koldioxidhalt i atmosfären gör att  artsammansättningen förändras, vilket ökar risken för att främmande arter vandrar in och etablerar sig här. Försurningen hotar alla arter med ett inre eller yttre skal av kalk, till exempel många plankton, kräftdjur, musslor och tagghudingar.

Fakta:

Sveriges havsmiljö extra sårbar

De flesta arter är anpassade antingen till sött eller salt vatten. Våra hav består till stor del av bräckt vatten vilket gör att relativt få arter kan leva här, och att många arter blir extra känsliga. Den smala passagen till Östersjön gör vattenutbytet långsamt och risken för syrebrist blir därmed högre. Det tar ca 30 år att byta ut allt vatten i Östersjön, vilket gör att det tar lång tid innan vi kan förvänta oss stora förbättringar.