SLU-nyhet

Rapport visar betydelsen av träd och andra växter för biologisk mångfald

Publicerad: 13 mars 2019
Almsnabbvinge. Foto: Tomas Carlberg

Sverige har bara ett 40-tal inhemska trädarter, men de utgör ryggraden för landets biologiska mångfald. Granen utmärker sig som viktig värdväxt för flest arter – hela 1100, följd av tall med 920 och ekar med 880 arter. En väsentlig del av den övriga floran är också avgörande för många arters överlevnad. Arter som till exempel blåbär, ljung, röllika och viden är viktiga som värdväxter.

ArtDatabanken har publicerat en rapport som är den första sammanställningen av växter, djur och svampar som är beroende av olika träd, buskar och andra växter. De flesta arter som har träd som värdar förekommer bara på ett eller ett fåtal trädslag, och de kan förekomma antingen på levande eller döda träd. Vanliga träd som gran, tall och ek hyser fler än tusen arter var, som nyttjar träden som föda, boplats eller skydd. Granen är det trädslag som flest arter är beroende av, och särskilt den döda veden är viktig. Granen är favorit hos hundratals svamparter, som blodriska, bombmurkla, rödgul trumpetsvamp, rynkskinn och åtskilliga spindlingar samt för ett hundratal skalbaggar, som granbock, nordlig rödrock och större barkplattbagge.

Gran Picea abies är favorit hos hundratals svamparter, som blodriska, bombmurkla, rödgul trumpetsvamp, rynkskinn och åtskilliga spindlingar samt för ett hundratal skalbaggar. På bilden syns en gran med trådticka Climacocystis borealis. Foto: Michael Krikorev

Många av våra träd hotas av invasiva trädskadegörare. De mest uppmärksammade och akuta, invasiva trädskadegörarna är almsjukan och askskottsjukan, som har drabbat stora delar av södra Sverige. Dessa sjukdomar riskerar fortlevnaden för ett hundratal arter som alléägglav, stor blanklav, fjärilen almsnabbvinge samt svamparna prakttagging och almsprängticka vilka är knutna till dessa trädslag. I stora delar av Sydsverige har almarna redan slagits ut. Endast på Gotland är fortfarande en stor del av almbeståndet intakt tack vare ett aktivt bekämpande av almsjukan. Tyvärr är finansieringen av almsjukebekämpningen stoppad, vilket riskerar fortlevnaden för Gotlands almar och deras arter samt att många års arbete har gjorts förgäves. En av rapportens slutsatser är att det är av avgörande betydelse att agera för att samtliga trädarter i Sverige ska finnas kvar i framtiden om deras associerade arter ska kunna fortleva.

Ask Fraxinus excelsior är klassad som Starkt hotad (EN) på Rödlistan. På bilden syns en ask som drabbats av askskottsjukan. Foto: Tomas Carlberg

Hänsyn till värdväxter samt kunskap om var och när de är viktiga innebär ytterligare ett verktyg i naturvårdsarbetet.


Ladda ner rapporten: Värdväxters betydelse för andra organismer – med fokus på vedartade värdväxter

Läs mer om almsjuka Fauna och Floras artikel: Här faller almen mot osäker framtid

 

Några av rapportens viktigaste slutsatser:

Många vanliga växter, särskilt träd, är viktiga för en lång rad andra arter, där gran, tall och ek har vardera omkring 1000 andra arter av svampar, lavar, mossor och ryggradslösa djur knutna till sig.

Även följande växter hyser hundratals arter: viden, björkar, popplar och bok. Ljung, blåbär, röllika, starrar och malörter har omkring 100 värdberoende arter vardera.

En dryg femtedel av alla Sveriges landlevande arter är beroende av en enda värdväxt (en art eller ett släkte).

Växtskadegörare som drabbar en värdväxt kan få svåra konsekvenser för en rad andra arter. Almsjukan och askskottsjukan är två sentida exempel på detta. Klimatförändringar och ökad handel riskerar att leda till att fler växtskedegörare når Sverige. Det är viktigt med väl fungerande handlingsberedskap och tydliga ansvarsroller.

Text: Sebastian Sundberg, Göran Thor och Jonas Sandström
Foto: Tomas Carlberg och Michael Krikorev

Till Dagens natur

 

Tomas Carlberg var redaktör från 2017 till oktober 2019.

Fakta:

I artikelflödet Dagens natur hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och svensk naturvård. Tipsa gärna redaktionen om du har en nyhet eller idé. Mer om Dagens natur.

Sidansvarig: cecilia.nordstrom@slu.se