SLU-nyhet

Skalen avslöjar musslornas liv

Publicerad: 01 oktober 2021
Beigefärgat snäckskal mot svart bakgrund

I Sveriges hav lever omkring 140 arter musslor. En del är stora, andra mycket små, vissa lever på djupt vatten och andra på grunt. Musslor är lätta att känna igen eftersom de alltid har två skal. Skalen kan vara lättare att hitta än de levande djuren, eftersom tomma skal ofta spolas upp på stränderna. Musselskalen rymmer mycket information och går därför bra att artbestämma. Behöver man hjälp finns nyckeln för marina musslor i Artfakta.

 

Alla musslor har två skalhalvor som hålls ihop med lås, låständer och slutmuskler. Inuti skalet hittar man gälar, fot, tarm, mage och ofta sifoner som används som in- och utströmningskanaler när musslan filtrerar vatten. En del arter, som knivmusslor, sitter nedgrävda. Andra arter, till exempel kammusslor, kan ”hoppa¨ genom att snabbt öppna och sluta skalhalvorna, och det finns även de som borrar i trä, till exempel den så kallade skeppsmasken Teredo nivalis, som nu har fått det nya namnet större skeppsmask.

 

Avlångt trattformat musselskal

Hos kikärtsskeppsmask Xylophaga dorsalis har skalhalvorna förskjutits till musslans framände och ombildats för att kunna borra i trä. Det svenska namnet kommer av skalhalvornas utseende. Foto: Fredrik Pleijel.

 

Två snäckskal mot svart bakgrund

Hoppkammussla Aequipecten opercularis kan snabbt fly undan fiender som stora sjöstjärnor genom att öppna och smälla igen skalet flera gånger. Arten kallades tidigare hoppmussla men har nu liksom andra arter i familjen fått tillägget -kam-. Foto: Fredrik Pleijel.

Kan bli mycket gamla

Musslor är en klass i djurstammen blötdjur, en djurgrupp som fanns redan för 560 miljoner år sedan. Några arter kan bli hundratals år gamla, till exempel islandsmusslan, Arctica islandica, där över 400 år gamla exemplar påträffats. Islandsmusslan är brun som ung och blir med åldern nästan svart. Musselskalet, om det är i fint skick, återspeglar hela djurets liv, så att man kan avläsa utvecklingen från larv fram till det ögonblick den dog. Många musslor har också mer eller mindre tydliga årsringar som bildas genom att födotillgången och därmed skaltillväxten varierar under året.

Många musslor livnär sig genom att filtrera plankton ur vattnet eller genom att dammsuga botten på näringspartiklar i sedimentet. Några få arter är rovdjur. Men många musslor blir även mat åt andra djur som fiskar, fåglar, kräftdjur, sjöstjärnor eller människor. Blåmusslan som är en av våra vanligare matmusslor är även effektiv på att rena vatten. Hela fem liter vatten per timme kan en blåmussla filtrera.

Finns lite överallt

Musslor har ofta frisimmande larver som lever en period i den fria vattenmassan innan de utvecklas till fullbildade musslor som lever sitt fortsatta liv på bottnen. Några arter fäster sig vid klippor, stenar, tång eller bryggor med så kallade byssustrådar. En av dessa är blåmusslan Mytilus edulis som är lätt att känna igen och som ofta sitter på bryggstolpar och ibland på båtar vid västkusten. Några arter av hjärtmusslor (familjen Cardiidae) lever på grunt vatten och hittas också ofta nedgrävda på sandstränder. På sandstränder hittar man också uppspolade skal av spetsig sandmussla Mya arenaria och östersjömussla Limecola balthica, ibland också skal av knivmusslor. Bland blåstång i strandlinjen kan man också hitta levande unga blåmusslor.

Bland musslorna i svenska vatten finns även främmande arter som har kommit hit med människans hjälp på ett eller annat sätt. Ett par exempel är amerikansk knivmussla Ensis leei och stillahavsostron Magallana gigas.

Strand med snäckskal och hav

På stränderna i Kosters nationalpark kan man hitta tomma skal av bland annat hjärtmusslor och den främmande arten stillahavsostron Magellana gigas. Foto: Mia Maria Ronell

 

Vill du veta mer om svenska arter av marina musslor? Kanske är du nyfiken på den mindre skaftmusslan Nuculana minuta eller vill se en bild på hoppkammusslans Aequipecten opercularis skal? I så fall kan du klicka dig fram i Artfakta.

 

Text: Ragnar Hall, Malin Strand, Martin Larsvik

 

Läs också nyheten Sveriges alla marina musslor har fått svenska namn.

 

 

Sidansvarig: mia.maria.ronell@slu.se