Listan över nationellt skyddsklassade arter ses över vart femte år, och efter genomgång av landets expertkommittéer och flertalet remissinstanser finns nu en uppdaterad version. Skyddsklassningen innebär att fynduppgifter för dessa arter inte visas med exakta positionsangivelser i SLU webbapplikationer eller det data SLU förmedlar till stöd för bland annat naturvård, samhällsplanering och forskning.
Antalet skyddsklassade arter reduceras i samband med revisionen från 123 till 111 arter. Jämfört med den tidigare listan över skyddsklassade arter har 15 arter strukits, varpå fyndplatserna visas publikt i Artportalen och SLU Artdatabankens webbapplikationer, samt det som SLU Artdatabanken förmedlar via Species Observation Service (SOS), medan 3 arter har tillkommit och därmed döljs för publik visning. De 15 arter som nu visas öppet är svartbent strandpipare, dubbelbeckasin, större ekbock, spansk fluga, korthalsad majbagge, salepsrot, norna, röd skogslilja, stinkmålla, baltnycklar, englandsnycklar, majnycklar, luktsporre, silverviol och skuggspiklav. De 3 arter som tillkommer i listan över skyddsklassade arter är barkvårtlav och ytterligare två arter i släktet barkvårtlavar Pyrenula (P. chlorospila och P. macrospora).
*geografiska eller tidsmässiga begränsningar tillämpas inom artgruppen
Tabell 1. Sammanfattning av antal berörda arter i olika organismgrupper enligt nu beslutad skyddsklassning, och förändringar jämfört med tidigare lista.
Skyddsklassningen har bedömts på nationell basis, men ibland faller tillämpningen ut regionalt. I samband med uppdateringen har SLU Artdatabanken i vissa fall infört ett skydd som är begränsat till olika landsdelar eller i undantags annan geografisk basis. Exempelvis kan det vara relevant att skydda fynd av vissa orkidéer i södra Sverige men inte i norra Sverige. Ett sådant exempel är guckosko, Cypripedium calceolus, som nu skyddsklassas i Götaland och Södermanlands län, men visas öppet i övriga Svealand och Norrland.
SLU Artdatabanken inför för ett urval arter även skyddsklassning av fynd som begränsas tillfälligt i tid (5 år), varefter fyndet visas öppet. Det handlar om fågelarter som inte årligen återkommer till samma häckningsrevir, fynd utan häckningskriterier visas normalt öppet. För lappugglan döljs till exempel fynd med häckningskriterier och samtliga fynd i Skåne respektive delar av Uppland under perioden 15/2-15/8 för publik visning.
Geografiskt eller tidsmässigt begränsad skyddsklassning tillämpas för 35 av de skyddsklassade arterna, huvudsakligen bland fågelarter men även för några kärlväxtarter samt bechsteins fladdermus.
Skyddsklassningen av arter syftar till att minska risken för hot som kan uppkomma vid offentliggörandet av exakta fyndplatser för våra nationellt mest känsliga och utsatta arter. Det kan gälla hot i form av förföljelse mot rovdjur och rovfåglar liksom kommersiell insamling av växter och djur eller insamling för studiesyfte, men även direkt störning vid boplatser samt slitage. Främsta skälen till att fler skyddsklassade arter nu visas öppet är att fördelarna ofta bedöms överväga riskerna.
För frågor om fynddata, skyddsklassade arter och uttagsförfrågningar: