Rödlista 2020

Rödlistan är en objektiv redovisning av tillståndet för Sveriges växter, djur, svampar och alger och följer den internationella naturvårdsunionens (IUCN) kriteriesystem för att kategorisera arter efter deras utdöenderisker.

I Sverige har hittills drygt 60 000 arter påträffats, och av dessa är cirka 50 000 flercelliga. Inför 2020 års rödlista bedömde vi tillstånd och trender för cirka 21 700 arter enligt IUCN:s kriterier för rödlistning. Dessutom bedömdes 2 407 övriga taxa (apomiktiska ”småarter”, underarter och varieteter), vilket sammanlagt blir cirka 24 100 bedömda taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 4 746 som rödlistade, varav 2 249 som hotade. Av övriga taxa klassificerades 932 som rödlistade, varav 518 som hotade.

I 2020 års rödlista klassades alla bedömda arter, även LC-arter, på bland annat biotop (lövskog, vattendrag etc.), substrat (bark, sten, mjukbotten etc.), landskapstyp (skog, våtmark, sötvatten etc.) och ekologisk grupp (filtrerare, parasit, autotrof). Utöver detta genomförde vi en bedömning av länsförekomst (bofast, tillfällig/endast förvildad, eventuellt bofast, utdöd i länet/tidigare bofast) för alla rödlistade arter. I analysrapporten analyserades för första gången skillnader i olika delar av landet; Götaland, Svealand och Norrland.

Östersjöpopulationen av tumlare tillhör en distinkt genetiskt avskild population med egen morfologi och ett annat reproduktionsområde än bälthavspopulationen som håller sig väster om Bornholm under sommaren. Fortgående minskning och lågt antal reproduktiva individer gör att populationen hamnar i kategorin Akut hotad (CR). Foto: Elise V/Shutterstock.com

Publicering

Rödlisteresultatet med listor över enskilda arters bedömningar samt kringinformation är publicerat i boken Rödlistade arter i Sverige 2020. Boken är tryckt i drygt 4 000 exemplar, varav ca 3 000 är beställda och ca 6 500 nedladdade under 2020. Webbtjänsten Artfakta uppdaterades med de nya bedömningarna.

En sammanfattning och analys av rödlistan publicerades i rapporten Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer– rödlistade arter i Sverige 2020. Rapporten är tryckt i knappt 5 000 exemplar, varav ca 3 000 är beställda och ungefär 1 000 är nerladdade under 2020. Jämfört med 2015 års rödlista visar detta på ett ökat intresse både för de tryckta och digitala produkterna.

Kommunikation 

Lanseringen föregicks av att ta fram förklarande videoklipp, exempelarter och texter så att man på webbplatsen kan läsa allt om rödlistan och rödlistning. 

Kommunikationsarbetet påbörjades 30 mars med pressmeddelande om igelkott, skogshare och fjällräv och webbpublicering av ”dagens rödlistade art”. Pressmeddelandet samt två följande pressmeddelanden gav ett stort medialt intresse.

Det blev en hel del mediakontakter, till exempel medverkan i SR Naturmorgon om både rödlistade arter och skötsel av urbana grönområden, artiklar i sajten Dagens natur, samt inslag i bland annat TV4 morgon, SR Klotet, DN, SVD, UNT, Expressen, tidningen Syre och SR P4.

Det gjordes korta filmer om rödlistning och rödlistan för webben och det var möjligt att förhandsbeställa den tryckta rödlistan och rapporten. SLU Artdatabanken medverkade även i livesändning om rödlistade arter i Östergötland med flera hundra åhörare från Länsstyrelsen där, kommuner, föreningar och intresserad allmänhet, samt i en livesänd presentation av rödlistan i samarbete med Biotopia i Uppsala.

Skogsutredningen och fokusarter för skogsbruket

Skogsbolagen Sveaskog och SCA vill i sin mångfalds- och landskapsanalys komplettera med ett artperspektiv och se över kraven på livsmiljöer för “ansvarsarter” och andra arter och jämföra med föreslagna naturvårdsåtgärder. SLU Artdatabanken har därför på uppdrag av dessa bolag tagit fram förslag på “fokusarter” som bolagen kan anpassa sin naturvård mot.

SLU Artdatabanken var också stöd till skogsutredningen angående rödlistade arter i skog och påverkan av avverkning, samt bevarandestatus för naturtyper och arter på habitatdirektivet.