Fakta om arter samt termer och begrepp

Under året tog vi fram fakta för ytterligare ungefär 200 rödlistade arter. Alla arter är sökbara sett till namn och släktskap. Målet är att alla rödlistade arter i början av år 2022 ska vara beskrivna med avseende på kännetecken, utbredning, ekologi, hot och åtgärder. Även tidigare framtagna fakta uppdaterats för drygt 600 rödlistade arter.

Dessutom har fakta om invasiva främmande arter i EU-förordningen, samt andra högfokusarter tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

SLU Artdatabanken har sedan 2002 i uppdrag av regeringen att inom ramen för Svenska artprojektet kartlägga, beskriva och tillgängliggöra kunskap om alla Sveriges flercelliga växter, svampar och djur. Ett sätt är att skapa nycklar för lättare artbestämning. I Artfakta publicerades nycklar till:

• Sotmossor Andreaea och Björnmossliknande bladmossor Polytrichaceae, totalt 38 taxa (arter och varieteter), varav 33 ingick i den senaste bokvolymen Bladmossor Vitmossor-knappnålsmossor.
• Grod- och kräldjur (20 arter). I Sverige finns bara sex inhemska kräldjur, tre ormar och tre ödlor. Ändå kan de vara svåra att skilja från varandra. Nyckeln går att använda på såväl döda som levande djur, och även på ömsskinn som djuren lämnar efter sig. Artfakta är samtidigt uppdaterad med information om de vanligaste främmande kräldjuren.
• Sötvattenssnäckor (49 arter). En omfattande foto- och textdokumentation publicerades före sommaren för samtliga Sveriges sötvattenssnäckor. Svenska sötvatten hyser omkring 50 arter av snäckor.
  
  

Sotmossa Andreaea rupestris. Foto: Christhopher Reisborg

Ytterligare nycklar blev utarbetade under året utan att publiceras, till exempel för gnagare, insektsätare och flera grupper av storkräftor.

Sedan starten 2002 har Svenska artprojektet beviljat ekonomiskt stöd till mer än 100 taxonomiska forsknings- och inventeringsprojekt. Forskningsresultaten är publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Delar av de nya forskningsrönen tillgängliggörs också i bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna och Artfakta. Vi tillgängliggjorde även material från Svenska artprojektets forskning och artiklar från de senaste två åren i Artfakta. Pågående forskningsprojekt som innehar bidrag från Svenska artprojektet finns också sammanställda på SLU Artdatabankens webbplats.

Under året tog vi fram en ny volym av Nationalnyckeln: om Blötdjur: sidopalpssnäckor-ryggsäcksnäckor. I volymen som ges ut våren 2021 ingår bland annat alla Sveriges nakensnäckor. Nyfunna arter som hittades under processen är presenterade i artiklar i Dagens natur.

Nu finns ljudinspelningar av näst intill samtliga cirka 300 svenska fågelarter i Artfakta. Fågelljuden började läggas ut 2019 och i december 2021 blev det omfattande arbetet klart. Därmed finns nu kompletta ljudbilder från häckande och regelbundet uppträdande arter i Sverige tillgängliga för respektive art.

Validering är ett viktigt led för att kvalitetssäkra fynd som rapporterats i SLU Artdatabankens webbapplikationer. Granskningen sker i flera steg och för vissa arter av utsedda experter. Under året bildades en nationell valideringsgrupp för fladdermöss (NVG-F) bestående av 21 experter på fladdermöss. Riktlinjer för valideringsarbetet av fladdermössen togs fram och valideringsarbetet är påbörjat.

Invasiva främmande arter

Stödet för myndigheternas arbetet med invasiva främmande arter, inklusive verktyg för rapportering av fynd utvecklades under 2020 mot en alltmer löpande verksamhet.

Fyndkartan som lanserades i slutet av året kan användas för att söka fynd för olika taxa och är bland annat ett redskap för arbetet med invasiva främmande arter (IAS). Det är en efterfrågad tjänst av myndigheter som har i uppgift att samordna bekämpningen av IAS. Kartor och diagram med artens utbredning och när den har bekämpats eller avlägsnats underlättar arbetet. Den del av fyndkartan som rör IAS har tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket.

Fynd som rapporteras via invasivaarter.nu kommer ofta från ovana rapportörer och är inte alltid rätt bestämda. Därför kontrollerar validerare, en grupp om cirka fem personer, fortlöpande inkomna fynd. Jätteloka är till exempel svår att artbestämma för en lekman. Av hundratals rapporter av den nyinkomna arten svarthuvad snigel är de flesta andra snigelarter, vilket visar på vikten av att validera fynden.

Förutom validering har SLU Artdatabanken bistått Naturvårdsverket och HaV med underlag för kostnads- och nyttoanalys samt ekosystemeffekter av de IAS som preliminärt kommer att ingå i den nationella listan som ska föreslås till Regeringskansliet. Vi har också riskbedömt svarthuvad snigel och gett förslag till vidare åtgärder, samt granskat redan riskbedömda arter innan Sverige kan föreslå att de tas upp på den uppdaterade unionsförteckningen för IAS. Dessutom har vi bedömt ekologisk effekt och invasionspotential för främmande arter i syfte att komplettera vår risklista från 2018 med nya arter.

Under året publicerade vi rapporten Främmande arter i svenska sötvatten som är finansierad med medel från SLU – Miljöanalysprogrammet Sjöar och vattendrag. Omkring 50 flercelliga främmande arter är bofasta i landet, för ytterligare ca ett 30-tal råder osäkerhet om de reproducerar sig i landet, eller om det endast sker sporadiskt. Rapporten ger en översikt över dessa arter och innehåller även en lista med 30 så kallade tröskelarter, vilka orsakat skador i grannländer men som ännu inte är påträffade i Sverige. 

I takt med ett varmare klimat kan vi räkna med att främmande arter får lättare att etablera sig i landet. Flera arter ställer redan idag till problem, medan andra ännu inte har visat sig ha några negativa effekter.

Svarthuvad snigel Krynickillus melanocephalus är en av de nyinkomna arterna som vi behöver veta mer om. Det råder osäkerhet om snigeln blir en problemart eller ej i svenska förhållanden. Utöver de ca 25 vi känner till i dag finns sannolikt ett betydande mörkertal. Man hittar den främst under sensommaren och hösten. Foto: Jonas Roth

Termer och begrepp

Det är viktigt att tala samma språk. För att kunna förmedla fakta om arter och naturtyper på ett korrekt och organiserat sätt behöver vi väldefinierade termer och begrepp. SLU Artdatabanken har sedan tidigare utvecklat en databas för arbetet med termer och begrepp. Under året påbörjade vi arbetet med att tydliggöra termer kring rödlistning och olika klassningar. 

I dialog med naturvårdsmyndigheterna och inom ramen för Smart miljöinformation (SMI) tog vi fram en informations- och begreppsmodell för att beskriva arter. Genom en gemensam modell för att beskriva fakta kopplat till arter finns nu en struktur och enhetlighet som gör att man lättare kan återanvända fakta. Det skapar förutsättningar för ett bredare samarbete mellan myndigheter och andra aktörer kring hanteringen av fakta om arter.

Namn och släktskap

SLU Artdatabanken tillhandahåller namn på arter och den taxonomiska databasen Dyntaxa. Under året har Kommittén för svenska djurnamn tagit fram svenska namn på 50 arter. Som vanligt genomfördes ett omfattande arbete med löpande uppdatering av den taxonomiska databasens innehåll, både med nya taxa och med att förvalta befintligt innehåll. I samband med förändringarna gör vi regelbundna taxonuppdateringar i våra webbapplikationer så att nya arter blir möjliga att rapportera. En uppdatering kan även handla om nyupptäckta bofasta arter, nytillkomna underarter, enstaka nya skalbaggar, reviderade släkten bland exempelvis parasitsteklar eller revideringar och kompletteringar bland svampar, nya svenska namn, andra taxonomiska förändringar och rena justeringar av stavfel.

SLU Artdatabanken har också haft ett uppdrag från Naturvårdsverket att i dialog med Programmet för Odlad Mångfald (POM) integrera kulturväxtdatabasen SKUD i Dyntaxa. POM har även fortsatt ansvar för SKUD, men IT-systemen kan samförvaltas. Under året färdigställde vi ett nytt externt gränssnitt för SKUD och påbörjade arbetet med en editor för SKUD.