SLU-nyhet

Glasört trängs bort av främmande strandväxt

Publicerad: 21 april 2020
Små röda blommor på stenig mark. Foto

Glasört hotas av den invasiva växten kotula. Glasört kan användas som grönsak (”havssparris”), och den har även börjat odlas i varma länder för att producera biobränslen ur de talrika och oljerika fröna. Produktionsvolymer på över en kubikmeter diesel per hektar och år har uppnåtts. Arten har fördelen att den växer i miljöer, salta och periodvis torra områden, som inte lämpar sig för annan odling.

Glasört Salicornia europaea delar växtplats med några andra saltvattensväxter som saltnarv, havssälting, gulkämpar och de mer eller mindre sällsynta och rödlistade arterna saltört och saltmålla, med vilka den bildar en särskild och hotad naturtyp inom EU:s art- och habitatdirektiv, glasörtstränder.

Glasört finns sparsamt på långgrunda finsedimentstränder längs Sveriges kust från Bohuslän till Norrbotten, dock med stora utbredningsluckor längs Norrlandskusten och i östra Svealand. Arten växer ofta i så kallade skonor (även kallade saltfrätor eller saltbrännor), där salt eller bräckt vatten samlas vid högvatten och sedan dunstar bort, med en anrikning av salt som följd.

Små röda blommor i gjyttjig mark. Foto

Glasört Salicornia europaea. Foto: Mora Aronsson

Hotad av den invasiva arten kotula

Glasört hotas sedan den från Sydafrika härstammande invasiva växten kotula Cotula coronopifolia plötsligt under 2010-talet har börjat sprida sig snabbt söderifrån längs den svenska kusten. Stora bestånd av kotula finns idag i Skåne, på Öland och i Halland. Glasört rödlistas, liksom saltört Suaeda maritima, i kategorin Nära hotad (NT) till följd av att den förväntas minska på grund av kotulans snabba expansion. Även minskad beteshävd av havsstrandängar och exploatering har sannolikt bidragit till en långsam minskning under 1900-talet.

Vilka åtgärder behövs?

Omedelbar bekämpning av kotula, så fort den upptäcks på nya lokaler, samt fortsatt hävd av betade strandängar är de viktigaste åtgärderna för att långsiktigt gynna arten och hela naturtypen glasörtstränder.

Rödlistebedömning

Glasört är rödlistad i kategorin Nära hotad (NT) enligt A-kriteriet då den förväntas minska till följd av kotulans snabba expansion. I Rödlista 2015 klassades glasörten som Livskraftig (LC).

 

Text: Sebastian Sundberg

Dagens rödlistade art

Fakta:

Den svenska rödlistan är en sammanställning av enskilda arters utdöenderisk och ger en överblick över tillståndet för Sveriges arter. Bedömningarna görs utifrån kriterier som utvecklats av den internationella naturvårdsunionen (IUCN). Kriterierna omfattar skattningar av populationsstorlek, förekomst, utbredning och trender, och inkluderar förändringar i dåtid, nutid och framtid och resulterar i att arten hamnar i en viss kategori.

Det betyder till exempel att en vanlig art kan bli rödlistad på grund av att populationen minskat kraftigt och att arter som inte minskar, men som är sällsynta och har en mycket begränsad förekomst kan bli rödlistade. 

Rödlistan är ett av de underlag som används för att göra prioriteringar inom naturvården. Den bidrar med kunskap för att nå upp satta miljömål och är till hjälp för att identifiera och prioritera naturvårdssatsningar.

Nästa rödlista publiceras 2026.