Åtgärdsprogram för hotade arter

Senast ändrad: 08 januari 2024
Närbild på grön mossa. Foto

Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP) och deras genomförande är ett av flera verktyg för att nå det av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålet "Ett rikt växt- och djurliv" och även de övriga sex ekosystemrelaterade miljömålen.

Ungefär 5% av Sveriges djur- och växtarter är hotade. Det innebär att minst 2 000 arter riskerar att försvinna, och därför bedrivs naturvårdsarbete på olika nivåer och med olika verktyg för att skydda och bevara hotade arter och deras livsmiljöer.

Vad är Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper?

ÅGP är en satsning på arter vars existens inte kan säkerställas genom befintligt områdesskydd eller pågående åtgärder för hållbar mark- och vattenanvändning. De utvalda arterna eller naturtyperna kräver i de flesta fall särskilda insatser för att klara sig. 

Åtgärdsprogrammen ska vara vägledande för samtliga berörda aktörers samordnade arbete och omfattar en kunskapssammanställning samt mål, förslag till åtgärder och vilka som ska utföra och bekosta åtgärderna. Ett program gäller under en begränsad tidsperiod (oftast 5 år). Programmen kan, om så behövs, förlängas i en förnyad och uppdaterad form.

Vilka arter får åtgärdsprogram?

Underlaget för vilka arter och naturtyper som ska omfattas av åtgärdsprogram togs fram av SLU Artdatabanken år 2004. Urvalet är gjort utifrån flera olika faktorer, bland annat har arternas hotstatus, Sveriges internationella ansvar, kunskapsläget och möjligheten att förbättra populationsutvecklingen med riktade skötsel- eller skyddsåtgärder vägts in. 

Vem har ansvaret och hur genomförs åtgärdsprogrammen?

Underlag för och förslag på vilka arter och naturtyper som bör omfattas av åtgärdsprogram (ÅGP) tas fram av SLU Artdatabanken på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har det övergripande ansvaret för arbetet med ÅGP. Det är också dessa myndigheter som fastställer åtgärdsprogrammen. Länsstyrelserna får årliga bidrag för att genomföra arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter, antingen i egen regi eller genom uppdrag till entreprenörer eller markägare. I dagsläget ansvarar Naturvårdsverket för I dagsläget ansvarar Naturvårdsverket för 133 ÅGP och Havs- och vattenmyndigheten anvsvarar för 22 ÅGP. Ytterligare ett ÅGP ansvarar de båda myndigheterna för tillsammans. Resultaten från alla inventeringar som genomförs inom ramen för åtgärdsprogrammen rapporteras till Artportalen.

SLU Artdatabanken (inkl. sakkunniga) har dessutom till uppgift att fungera som kunskapsstöd till länsstyrelser och andra aktörer under det pågående arbetet med alla ÅGP. Stödarbetet går ut på att bistå med kunskap vid framtagande av nya ÅGP samt vid genomförande, utvärdering och revidering av olika ÅGP.

Vikten av samarbete och samverkan

Arbetet med ÅGP sker i huvudsak utanför skyddade områden. En av de viktigaste, och mest värdefulla, delarna inom arbetet med åtgärdsprogrammen är att etablera goda kontakter med markägare, brukare, myndigheter och andra som påverkar eller kan påverka artens eller arternas status. Markägare kan t.ex. få hjälp med åtgärder eller bidrag för att själv genomföra riktade skötselåtgärder för arter som finns på dennes mark. SLU Artdatabanken samarbetar med länsstyrelserna, Centrum för biologisk mångfald (CBM) och infrastrukturverken i flera frågor som rör skötselåtgärder, t.ex. vägkanter, banvallar och kraftledningsgator.

SLU Artdatabanken medverkar i och driver en samverkansgrupp för Infrastrukturens gräsmarker - ett tvärsektoriellt forum för att stärka biologisk mångfald i landskapets ”nya” gräsmarker.

Kontaktinformation