Hur kan situationen för fjällen förbättras?

Senast ändrad: 01 mars 2020
Snölegor. Foto: Wenche Eide

Det behövs ökad kunskap om fjällens naturtyper, till exempel behövs mer kunskap om konsekvenserna av klimatförändringar och möjligheterna för djur och växter att anpassa sig till dem.

För att upprätthålla fjällens karaktär av betespräglat och storslaget landskap är det förmodligen dags att se över om inte också de skyddade områdena i fjällen behöver skötsel, i linje med skyddade områden i övriga Sverige, och då framförallt genom lämpligt betestryck.

Vad gör SLU Artdatabanken?

SLU Artdatabankens uppgift är att vara en kunskapsbank för tillståndet i fjällen och våra arter där. Denna kunskap tillgängliggörs för allmänheten, markägare och beslutsfattare, som alla kan göra något för att upprätthålla den nuvarande relativt positiva situationen för fjällens naturmiljö. 

Vad har vi gjort tidigare?

I samband med EU-rapporteringarna (2007, 2013) av art - och habitatdirektivet genomförde somfattande kunskapssammanställningar om statusen för arter och naturtyper. SLU Artdatabanken sammanställde, på uppdrag från Naturvårdsverket, i nära samarbete med länsstyrelserna, andra myndigheter, ideella föreningar och olika experter, tillgänglig information om de ca 160 utvalda arterna och knappt 90 naturtyperna som var utvalda att rapporteras till EU. Planeringen av arbetet inför 2019 års rapportering har påbörjats.

Vi deltar också i att utveckla ett delsystem för fjällen där det överordnade målet är att rigga en miljöövervakning och uppföljning där man kan följa utvecklingen i fjällen och upptäcka en eventuell negativ utveckling i ett tidigt stadium. Detta delsystem ska ligga till grund för bland annat 2019 års rapportering till EU (art- och habitatdirektivet) och vara underlag till, rödlistningen 2020, miljömålsutvärderingar mm.


Kontaktinformation

Wenche Eide, Naturtypsansvarig fjäll, Natura 2000
SLU Artdatabanken
 018-672495

Sidansvarig: cecilia.nordstrom@slu.se