Kinesisk ullhandskrabba

Senast ändrad: 21 juni 2023

En främmande art som förekommer i Sverige. Kinesisk ullhandskrabba finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den bland annat är förbjuden att importera, odla och sätta ut i naturen.

kinesisk-ullhandskrabba-eriocheir-sinensis--anders-salesjo, bildknapp.jpg

Kinesisk ullhandskrabba. Foto: Anders Salesjö

Risk för invasivitet: Hög risk (HI) 3C,3D

Kännetecken

Ryggsköld upp till 60–70 mm lång. Kroppsfärgen är grågrön till gulbrun med ljusare ben och vitaktig undersida. Saxklorna är mer eller mindre täckta med långa tunna bruna hår, men fingrarna är vita och saknar hår. Ryggskölden är närmast rund, bara aningen längre än bred, med sidorna svagt konvexa. Översidan har små knölar, trubbiga taggar eller småtaggiga upphöjningar bakom ögonen, två just mellan ögonen och ytterligare fyra i en halvcirkel bakom de första två, där de yttersta sitter just bakom ögonhålan. Längs vardera sidokanten finns fyra tänder, av vilka den främsta är störst (ögonhålstaggen) och den bakersta är minst. Två fintaggiga små åsar sträcker sig bakåt från basen av den bakersta kanttanden på ryggsköldssidan.

Utbredning

Kinesisk ullhandskrabba är en invasiv art i vår del av världen. Den har troligen transporterats till olika områden i fartygs barlasttankar och har spridits till Europa, Medelhavet och Nordamerika. Den förekommer naturligt i kustområden vid Koreahalvön och söderut till södra Kina. Den första rapporten i Sverige kommer från i Bråviken, Östergötland, 1932. Sedan dess har krabbor då och då påträffats längs våra kuster. Under 2003 till 2006 rapporterade fiskare i Vänern att många ullhandskrabbor fångades i deras laxryssjor.


Kontaktinformation

Cecilia Nordström, webbansvarig kommunikatör
SLU Artdatabanken
cecilia.nordstrom@slu.se018-672441, 072-2032967