Jättebalsamin

Senast ändrad: 14 juni 2022

Jättebalsamin är frösprättaren som har kommit till Sverige ända från västra Himalaya. Här har den smitit från trädgårdarna och trivs alldeles för bra i det fria. Arten finns i nästan hela landet och eftersom jättebalsaminen är EU-listad är den förbjuden att både ha och sprida.

Jättebalsamin_ljusrosa, bildknapp.jpgJättebalsamin

Risk för invasivitet: Mycket hög risk (SE) 4AB,4D

Kännetecken

Jättebalsamin är en upp till 3 m hög, ettårig ört. Växten är kal med 5–18 cm långa, lansettlika, två motsatta eller tre kransställda, blad med utdragen bladspets. Bladkanten är vasst sågad med talrika tänder och vid bladbasen finns ett par körtlar. Stjälken är ofta rödaktig. Rotsystemet år relativt ytligt, ned till 10–15 cm under markytan. Blommorna, sittandes i knippen med 2–14 blommor i stjälkens övre del, är 3–4 cm långa, purpurröda till ljusrosa, zygomorfa och tydligt ”gapande” med en tydlig uppdelning av över och underläpp, har en kort, krökt sporre och hänger på undersidan av tunna blomstjälkar. Arten blommar i juli–september. Fröna bildas i 1,5–3,5 cm långa, smala och kala sprickkapslar, med upp till 16 frön per kapsel, vilka ofta sprätter iväg fröna vid beröring. Fröna är ovala, 4–7 mm långa och tätt klädda av små, runda vårtor. 

Utbredning

Jättebalsamin noterades första gången som förvildad i Sverige i Ängelholm, Skåne 1918, men det finns flera herbarieark med äldre datum, sannolikt från odling, bland annat ett insamlat i Lund i augusti 1873 (GBIF 2017). Idag är den relativt vanlig i stora delar av södra Sverige, främst i anslutning till bebyggelse, samt längs med Norrlandskusten upp till Övertorneå. Sveriges hittills nordligaste fynd är från Slakka, Jokkmokk i Lule lappmark 2014. Arten uppmärksammades som en potentiellt invasiv art i Sverige under 1990-talet.

Kontaktinformation

Cecilia Nordström, webbansvarig kommunikatör
SLU Artdatabanken
cecilia.nordstrom@slu.se018-672441, 072-2032967