SLU-nyhet

Vilken roll spelar bin i det moderna jordbruket?

Publicerad: 19 april 2021
Humla sitter på en röd klöverblomma. Foto

Bin är en del av den biologiska mångfalden och bidrar dessutom med pollineringstjänster i våra odlade grödor och trädgårdsväxter. Men många arter är hotade och minskar i antal med minskande biologisk mångfald som följd. Vilka konsekvenser får detta för jordbruksproduktionen? Genom att identifiera hoten och hitta motåtgärder finns det hopp om en väg framåt som gynnar alla.

I jordbrukslandskapet finns målsättningar för både produktion av råvaror och bevarande av biologisk mångfald. Det kan leda till målkonflikter, men om man tar hänsyn till ekosystemfunktion och tjänster kan de gå hand i hand. Naturliga fiender till skadegörare och pollinerare av grödor är organismgrupper som kan bidra med betydande ekosystemtjänster i jordbruket och gynna produktionen. För att kunna dra nytta av ekosystemtjänsterna behövs dock livsutrymme för organismerna som utför dessa tjänster. 

Livsmiljöerna minskar

Bin, både vilda och tama, bidrar med en stor del av pollineringen av grödor, trädgårdsväxter och vilda växter. Vissa arter av bin minskar och eftersom de både bidrar till jordbruksproduktionen och är en del av den biologiska mångfalden ligger det i vårt intresse att stoppa denna minskning. När arter minskar beror det antingen på att de saknar någon nödvändig resurs eller att någon hotfaktor gör att de minskar snabbare än de kan föröka sig. För bin och många andra organismer har de förändringar som skett i jordbrukslandskapet gjort att det finns få livsmiljöer kvar som är lämpliga för att bo, övervintra eller hitta föda.

Bi som kryper upp ur marken. Foto

Jordhumlearbetare som vaktar ingången till boet i kanten av en rapsåker. Foto: Maj Rundlöf

Eftersom betesmarker, ängar och brynmiljöer, som ofta är lämpliga livsmiljöer för bin, är få blir det ännu viktigare hur åkrarna sköts. Som exempel kan blommande grödor, som raps, åkerböna, jordgubbe, äpple och klöverfröodling, utgöra en betydande födoresurs för bin och gynna i alla fall vanliga arters reproduktion. Ofta används dock växtskyddsmedel för att kontrollera skadegörare och även bina riskerar att utsättas, vilket kan påverka deras reproduktion negativt och dessutom göra att skörden minskar i insektspollinerade grödor. 

Identifierar möjligheter

Maj Rundlöf, forskare vid Lunds universitet, har tillsammans med sina kollegor undersökt hur brukandet av jordbrukslandskapet påverkar bin och andra nyttodjur och de ekosystemtjänster som de bidrar med.

­ – Vi identifierar hotfaktorer och möjligheter för att både minska hot och öka tillgången på begränsande resurser. För bin kan odling med växtskyddsmedel göra att det förutom en direkt påverkan även finns färre blommor, därför är det ofta positivt med minskad användning av växtskyddsmedel. Även vid odling med växtskyddsmedel kan åtgärder göras för att gynna bin, som att anlägga en sandbank som boplats för marklevande bin eller en blomodling för alla bin, berättar Maj Rundlöf.

Humla sitter på en ljuslila blomma. Foto

Jordhumledrottningen är täckt av pollen, viktig föda för hennes väntande larver, från sitt besök bland krokusar. Foto: Maj Rundlöf 

– För mig är biologisk mångfald något viktigt och något vackert. Med hemarbete och färre sociala kontakter än vanligt blir naturen än viktigare. Jag njuter ibland min lunchpaus ute i trädgården och gläds då åt att få besök av en övervintrad citronfjärilshane och en nyvaknad jordhumledrottning som landar på krokusen som letat sig upp i den vildvuxna gräsmattan. Just nu är de första humledrottningarna, som ju också är bin, ute och flyger. Om du ser en sådan får du gärna rapportera in den till Lunds universitet, avslutar Maj.

Fakta:

I artikelflödet Dagens natur hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och svensk naturvård. Tipsa gärna redaktionen om du har en nyhet eller idé. Mer om Dagens natur.

Sidansvarig: ulrika.sehlberg.samuelsson2@slu.se