SLU-nyhet

Vildbin - små men viktiga

Publicerad: 20 januari 2022
Framkroppen på ett randigt bi. Foto

Blomsovarbin, gnagbin och blomsterbin är alla solitärbin. Gemensamt för släktena är att de är små, vilda bin som till skillnad från humlor och honungsbin inte bildar samhällen. Varje solitärbihona bygger ett eget bo och samlar själv pollen till sina larver. Nu finns digitala artbestämningsnycklar för de tre släktena tillgängliga i Artfakta.

Blomsovarbin, Chelostoma, och gnagbin, Hoplitis, står nära murarbina och tillhör gruppen buksamlarbin där honan samlar in larvföda med en pollenborste på buken. Flera arter anlägger sitt bo i befintliga håligheter medan andra murar upp sitt bo med hjälp av lera.  Blomsovarbin utnyttjar gärna bihotell i trädgårdar, till exempel flyttar gärna småsovarbi och smörblommebi in i trädgårdens stekelholkar.

Sparsmakade specialister

Bland de relativt storväxta blomsterbina, Melitta, finns uteslutande arter som är specialiserade på att samla nektar och pollen från en viss grupp av blommor. Rödtoppebi Melitta tricincta samlar således bara pollen från rödtoppa Odontites vulgaris, blåklocksbi Melitta haemorrhiodalis samlar bara från blåklockor och lusernbi Melitta leporina föredrar småblommiga ärtväxter, i synnerhet lusern Medicago sativa.

Knubbigt bi sitter på en sten. Foto

Lusernbi (Melitta leporina) är ett medelstort bi med ljus, gulbrun till grågul behåring på mellankroppen. Lusernbi är utbrett från Skåne till södra Dalarna med tyngdpunkt i Skåne, på Öland och Gotland samt i Östergötland och Mälardalen. Foto: Alexander Berg.

 

Rötoppebi Melitta_tricincta Hona  (1).jpg

Rödtoppebi (Melitta tricincta) förväxlas lätt med lusernbi. Arterna kan lättast skiljas i fält på att rödtoppebi har smala, vita band på ryggsegment 2–4. Foto: Alexander Berg

Den förhållandevis höga specialiseringsgraden gör att blomsterbina är sårbara för förändringar i värdväxtens förekomst och flera av arterna minskar eller har minskat kraftigt. Det gäller i synnerhet det spektakulära storblomsterbiet Melitta melanura, en art som idag endast förekommer på Gotland i hela Nordeuropa. Storblomsterbiet kräver, förutom blottad mineraljord där honan kan gräva ut sitt bo, rikliga bestånd av blåklockor som är artens enda pollenkälla. Småsovarbi, storsovarbi Chelostoma rapunculi, blåklocksbi, storblomsterbi och klockgnagbi Hoplitis mitis gynnas om man etablerar eller sköter blåklocksrika miljöer i vägkanter, på grönytor eller i den egna trädgården.

Vintern - den perfekta tiden för att planera åtgärder för solitärbin

För den som vill gynna solitärbin finns det flera åtgärder man kan genomföra, även som privatperson. I vilken omfattning man jobbar kan bestämmas av tomtstorlek, tillgång till öppen ängsmark, tid och intresse. Kärnan i bevarandetänket är att förse solitärbina med mat och husrum. Under vintern kan man planera vilka åtgärder som passar för det tänkta området.

Tips!

På Artportalen kan du enkelt söka ut vilka biarter som finns i just ditt närområde och på Artfakta finns information om arterna och deras krav när det gäller föda och boplatser. Välj gärna ut någon rödlistad eller ovanlig art som du sedan skräddarsyr miljöer åt.

För många gnagbin och blomsovarbin kan bihotell bidra till att lösa bostadsbristen, men en annan viktig åtgärd är att lämna kvar solbelysta trädstammar i vars övergivna insektsgångar bina kan anlägga sina bon. För blomsterbina, som gräver ut sin bogång i marken, krävs det ofta lite mer glest bevuxna ytor. Gärna solexponerat på sandiga eller grusiga jordar.

För att gynna de vilda biarterna är inhemska blommor viktiga. I många fall har arterna, som anges ovan, specialiserat sig på en eller ett fåtal inhemska blommande örter. Förutom de blommor som nämns ovan kan också åkervädd, väddklint, olika fibblor samt ärtväxter som klöver, getväppling och käringtand nämnas som viktiga pollenkällor för vilda bin.

 

Text: Niklas Johansson

Fakta:

I artikelflödet Dagens natur hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och svensk naturvård. Tipsa gärna redaktionen om du har en nyhet eller idé. Mer om Dagens natur.