Vem skall synas i Artportalen och varför?

Senast ändrad: 21 februari 2024
Uggla sitter på en stubbe i skogen. Foto

[2023-06-16]. Listan över nationellt skyddsklassade arter har nyligen uppdaterats efter genomgång av landets expertkommittéer och flertalet remissinstanser. Skyddsklassningen innebär att fynduppgifter för dessa arter inte visas med exakta positionsangivelser i Artportalen, Artfakta och i det som SLU förmedlar till stöd för bland annat naturvård, samhällsplanering och forskning. Men vem syns och inte, och varför?

Skyddsklassning av arter bedöms på nationell nivå, men ibland behövs även en regional tillämpning. I samband med årets uppdatering reducerades antalet skyddsklassade arter från 123 till 111. Totalt 15 arter - två fåglar, tre skalbaggar, nio kärlväxter och en lav - som tidigare varit skyddsklassade visas nu publikt och tre arter av barkvårtlavar tillkommer och döljs därmed för publik visning. Med uppdateringen införs också geografiskt eller tidsmässigt begränsad skyddsklassning för 35 av de skyddsklassade arterna, varav de flesta är fågelarter men även några kärlväxter samt bechsteins fladdermus.

 

Dagens natur är ett artikelflöde från SLU Artdatabanken. Här hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och naturvård.

 

Grundläggande principer

Fynduppgifterna i Artportalen blir ett allt viktigare underlag för bland annat prioriteringar inom naturvården, planeringsarbete och inte minst för att väcka intresse för naturen. Grundprincipen om öppna data är viktig liksom möjligheten att med stöd av offentlighets- och sekretesslagstiftningen kunna dölja känsliga uppgifter. Öppen visning minskar risken för att fynduppgifter inte uppmärksammas vid till exempel exploatering eller annan markanvändning som kan påverka arten negativt. En mer allmän kännedom kan också göra att närboende eller lokala naturvårdare har bättre bevakning om något hotar arten, och intresserade personer kan få se arterna och lära känna dess miljökrav till stöd för eftersök av nya lokaler. Det kan också stimulera ett ökat art- och naturintresse, och bidra till bättre förståelse för naturvård. För vissa arter kan det vara motiverat att inte ha publik visning då det kan öka hotbilden för arten på ett eller annat vis.

Experter bedömer

För varje organismgrupp bedömer landets främsta experter vilka arter som ska synas publikt och inte med utgångpunkt från kategorierna nedan. Eftersom hotbilden kan variera i tid ses listan över de nationellt skyddsklassade arterna över vart femte år, så att arter inte döljs i onödan men heller inte visas öppet om det finns ett hot.

  • Direkt förföljelse eller jakt
    Omfattar större rovdjur som varg, järv och lo samt vissa rovfåglar.
  • Kommersiell insamling, främst för handel men även för odlingsändamål
    Berör främst vissa fåglar, inklusive ägg, och orkidéer samt för samlare åtråvärda dagfjärilar och skalbaggar.
  • Insamling i studiesyfte (referenssamling/kontrollbestämning)
    För växternas del utgör insamling till egen samling numera endast ett mindre hot. Insamling för artbestämning kan vara ett större problem för individfattiga populationer. Bland djuren är det främst lättåtkomliga fjärilar och skalbaggar med starkt begränsade populationer som berörs av hotet. Här kan även vissa typer av fällor som placerats olyckligt utgöra ett allvarligt hot.
  • Störning eller slitage pga ökad besöksfrekvens
    Gäller främst vissa störningskänsliga fåglar och däggdjur, men även slitagekänsliga miljöer som exempelvis källor och vissa typer av våtmarker. När det gäller den lägre faunan är det allvarligaste hotet ofta substratförstörelse, t.ex. av ved i jakt på larver/puppor eller oförsiktig sållning av s.k. mulm från hålträd.

Några artexempel

Exempel på en art som ”åkte ur” listan redan vid revisionen år 2018 är flodkräfta, som framförallt hotas av svampsjukdomen kräftpest vilken sprids av den införda arten signalkräfta. För flodkräftan visade sig skyddsklassning vara kontraproduktiv, och innebar att den kräftpestspridande signalkräftan riskerade att föras till flodkräftvatten av misstag av ren okunskap. Man gjorde därför bedömningen att fördelarna med öppen visning klart övervägde, och även SLU Aquas kräftdatabas kom att omfattas av öppen visning.

Stor skalbagge med långa spröt. Foto

Större ekbock. Foto: Moa Pettersson

Med 2023 års uppdatering visas bland annat en av Sveriges största skalbaggar, större ekbock, öppet. Bedömningen grundar sig bland annat på att arten är fridlyst och fyndplatserna ofta omfattas av insamlingsförbud enligt reservatsföreskrifter. Spansk fluga, som nu också visas öppet, är en skalbagge vars larver lever i bon av marklevande solitära bin, framförallt på torra öppna marker.

För flera arter av exempelvis orkidéer finns nu regional tillämpning, då hotbilden ser olika ut i olika landsändar. Exempelvis visas gulyxne och knottblomster öppet i Svealand och Norrland, men fynden i Götaland förblir skyddklassade. Anledningen till detta är att arterna är vanligare i de norra delarna av landet, vilket innebär att varje enskild lokal inte besöks lika intensivt som i södra Sverige.

Två gula, stora orkidéer i grön växtlighet. Foto
Guckosko är ett exempel på en art som nu skyddsklassas i Götaland och Södermanlands län, men visas öppet i övriga Svealand och Norrland. Foto: Moa Pettersson

De tre barkvårtlavarna som nu blir skyddsklassade är alla relativt nya för landet, och en av arterna har tidigare bedömts som nationellt utdöd men återfanns förra året. Arterna förkommer endast med några få bålar på enstaka träd, och insamling av material bedöms utgöra ett hot mot den lilla population som finns idag.

För fåglar aktiveras vanligtvis skyddsklassningen när man rapporterar med någon form av häckningskriterium (t.ex. bobyggande, föda åt ungar, par i lämplig häckningsbiotop), medan fynd som rapporteras som till exempel förbiflygande eller födosökande visas öppet. Nytt för årets uppdatering är att vissa fågelfynd för fåglar som inte regelbundet återkommer till samma häckningsrevir år efter år visas öppet efter fem år. Exempel på fåglar som visas öppet efter fem år är härfågel, biätare och aftonfalk.

 

Text: Moa Pettersson, Liselott Sjödin Skarp och Jan Edelsjö

 

Läs om arterna i Artfakta

Fakta:

I artikelflödet Dagens natur hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och svensk naturvård. Tipsa gärna redaktionen om du har en nyhet eller idé. Mer om Dagens natur.