SLU-nyhet

Varmare klimat och nedläggning av jordbruk förändrar Skånes flora

Publicerad: 20 februari 2018
Hampdån. Foto: Tomas Carlberg

En kartläggning av den vilda floran i Skåne visar att det är långt vanligare att arter minskar än att de ökar. Bland dem som trots allt ökar rör det sig i de allra flesta fall om invasiva arter som spridits av människor. Ett allt varmare klimat och förändringar i markanvändningen lyfts fram som orsaker till förändringarna.

Tillsammans med biologer och miljövetare vid Lunds universitet har Lunds Botaniska Förening inventerat den skånska floran inom ramen för projektet Miljö- och floraövervakning i Skåne (Millora). Inventeringen har pågått under nio år (2007–2015). Resultaten har sedan jämförts med en inventering som gjordes 1987–2005.

Analyser av resultaten visar att 57 arter ökar, medan 177 arter minskar signifikant. Klotullört och rynkoxbär ökar mest, medan luddveronika, åkerrättika och månlåsbräken minskar mest. 70 procent av de arter som ökar är främmande, invasiva arter som införts av människan.

Åkerrättika Raphanus raphanistrum hör till de arter som har minskat mest i
Skåne. Foto: Torbjörn Tyler

Många mycket vanliga arter har minskat, t.ex. gulmåra, hampdån, vitmåra, blodrot och åkermolke.

– De finns inte längre i hela Skåne så som de gjorde förr. De arter som klarar sig bäst är skogsväxter och andra arter som trivs i skugga och gynnas av igenväxning, säger Torbjörn Tyler, intendent vid Biologiska museet och ansvarig för analysen av projektet.

En slutsats är att det till stor del är samma arter som minskar nu som tidigare under 1900-talet. Däremot är det inte samma arter som ökar och orsakerna till förändringarna är inte desamma. Under 1900-talet kunde förändringarna i floran till stor del förklaras av kvävenedfall, användning av konstgödsel och utdikning. De senaste årtiondena ligger förklaringarna istället i varmare klimat och stora omstruktureringar inom jord- och skogsbruk, där både antalet betesdjur och betesmarksarealen minskat, samtidigt som jordbruksmark i främst de norra och inre delarna av Skåne inte längre brukas utan har omvandlats till skogsmark.

Men även om förändringar i markanvändningen har stor betydelse så förklaras mer än hälften av de generella förändringarna i den vilda floran i Skåne av ett varmare klimat. I Skåne har åren 2007–2017 varit 0,9–1,6°C varmare än perioden 1961–1990. Förändringar direkt orsakade av klimatet förstärks ytterligare av förändringar i markanvändningen, eftersom arter som gynnas av bete och slåtter ofta också föredrar ett kallare klimat.

– Kanske är det därför vi ser så överraskande snabba klimatrelaterade förändringar, säger Torbjörn Tyler.

Skånes tre produktionsområden – slättbygd, mellanbygd och skogsbygd – förändras på lite olika sätt. I hela landskapet gynnas värmekrävande arter och sådana som blommar tidigt eller sent på säsongen, medan ljuskrävande arter missgynnas. Dessutom minskar arter som är beroende av beteshävd eller regelbunden omrörning av marken. Men i slättbygden längs väst- och sydkusten, liksom i skogsbygden i de norra och inre delarna av landskapet, förändras floran snabbare än i mellanbygderna. Medan arter som trivs i jord med högt pH-värde gynnas i slättbygden, minskar sådana arter i skogsbygden och ljus- och störningsberoende arter minskar mest i skogsbygden. Den största minskningen av antalet arter har dessutom skett i skogsbygderna. Slutresultatet bli att skogs- och slättbygden blir både allt artfattigare och allt mer olika varandra.

Text: Torbjörn Tyler
Foto: Torbjörn Tyler, Tomas Carlberg

Läs mer i Artfakta 
Till  Dagens natur

Fakta:

I artikelflödet Dagens natur hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och svensk naturvård. Tipsa gärna redaktionen om du har en nyhet eller idé. Mer om Dagens natur.

Sidansvarig: cecilia.nordstrom@slu.se