SLU-nyhet

Världens största uggla behöver vår hjälp

Publicerad: 17 februari 2020
Berguv sitter och spanar Foto

Rapporteringen av berguv har varit hög under 2019, med 1358 rapporter i Artportalen, vilket är mer än en fördubbling av rapporterna från 2018. Men resultatet, från BirdLife Sveriges inventering, visar trots detta på en fortsatt minskning av arten. Men inventering fortsätter under 2020 vilket inneär att slutresultatet kan ge ett annat besked. För att kunna hjälpa denna fantastiska fågel, som är världens största uggla, behövs mer kunskap.

Under 2019 har 820 uvlokaler avlyssnats i Sverige. Av dessa finns 366 lokaler i Götaland, 218 i Svealand och 240 i Norrland. Täckningen i glest befolkade områden, speciellt Norrlands inland, är bristfällig vilket gör inventeringsinsatser i dessa områden särskilt välkomna. Resultatet så här långt visar på en fortsatt minskning av arten, men det är för tidigt att dra några större slutsatser eftersom inventeringen ännu bara är halvvägs.

Huvudsakliga mål för den rikstäckande inventeringen av berguv är att uppmärksamma berguvens aktuella numerär i Sverige och artens status, och bidra till ökad kunskap om biotoper och födounderlag och eventuella behov av ökat skydd av häckplatser. 

Alla fynd rapporteras

BirdLife Sverige har önskemål om att alla fynd av berguv ska rapporteras i Artportalen. Under häckningstiden, som infaller från 1 februari till 31 augusti, döljs alla rapporter för allmänheten. Syftet med den ändrade skyddsklassningen är att minska risken för störning i reviren och samtidigt bidra till att rapportörer känner sig trygga med att rapportera i Artportalen. Förhoppningen är att detta ska resultera i att fler rapporterar fynd av arten. Förändringen gäller under projekttiden, därefter kommer en utvärdering att göras.

Studier visar också att månljus påverkar berguvens ropfrekvens. Under nätter med inget eller svagt månljus är uven tystare medan den ropar mer frekvent och under längre tidsperioder i månljus kring fullmåne. Foto: Patrik Olofsson

 

Publika visningslokaler för berguv påverkas inte av att övriga rapporter döljs och det är inte heller förbjudet att larma ut berguv på diverse larmsystem. Man bör dock alltid tänka sig för innan man sprider information om potentiella häckningar av berguv och andra känsliga arter. Berguven är störningskänslig på sin häckplats, särskilt under perioden mars till maj då äggläggning och ruvning sker. Om honan störs bort från boet kan äggen/ungarna vara i stor fara. Själva bobranten får inte avsiktligt besökas under denna tid. 

Förändringen innebär att inrapporterade berguvsobservationer inte visas offentligt under den aktuella perioden, endast regionala rapportkommittéer och myndigheter med tillstånd att se skyddsklassade observationer har tillgång till dessa. Genom att uppgifterna finns i Artportalen ökar chansen att berguvshäckningar inte förstörs av exploateringsprojekt eller skogsavverkning. Fortsättningsvis kommer även rapportörer att se egna fynd.

Avlyssna uvrop

BirdLife Sverige vill att lokaler där berguvsaktivitet registrerats någon gång under de senaste 20 åren skall avlyssnas efter uvrop. För att registrera ett besök vid lokal utan kontakt med berguv kan kriteriet ”Eftersökt – ej återfunnen” med fördel användas i Artportalen. Det är viktigt att även ”nollresultat” rapporteras för att bättre kunna analysera de förändringar som har skett av beståndet de senaste 20 åren. För att bättre förstå hoten mot berguven och orsaken till varför arten nu ser ut att minska igen behövs mer information.

Text: Thomas Birkö, David Rocksén och Andro Stenman (projektgruppen för inventering av berguv)
Foto:  Oscar Lindén och Patrik Olofsson

Vill du veta mer om hur du kan bidra till bättre övervakning av berguv, läs mer på BirdLife Sveriges webbplats.

 

Till Dagens natur

Fakta:

I artikelflödet Dagens natur hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och svensk naturvård. Tipsa gärna redaktionen om du har en nyhet eller idé. Mer om Dagens natur.

Sidansvarig: ulrika.sehlberg.samuelsson@slu.se