Tripsar i blommor, svampar och död ved

Senast ändrad: 14 september 2022
Lång smal svart insekt sitter på en grön stjälk. Foto

Tripsar, även kallade blåsfotingar och fransvingar, är en grupp insekter där lite är känt om hur de lever, hur många de är och var de finns. Man tror att tripsar har utvecklats från en svampätande förfader, och inom många familjer livnär sig arterna fortfarande av svampsporer. Rörtripsar är en av de minst kända artgrupperna, eftersom de ofta lever gömda i förna, svampar och död ved.

Tripsar (Thysanoptera) är generellt mycket små insekter, de flesta bara ett par millimeter stora. Kanske är de för många bekanta som skadedjur i krukväxter, trädgården eller i lantbruket. Men faktum är att av världens över 5 000 kända arter är det bara ett fåtal som betraktas som skadedjur. De allra flesta lever ett relativt undanskymt liv i blommor, bland gräs, i svampar och lavar, död ved eller i marken bland skogens förna. Trots att det finns många olika arter i världen är tripsar relativt dåligt kända vad gäller olika arters utbredning och livshistoria. I Sverige finns det drygt 150 kända arter, men troligtvis är antalet större. Moderna, kompletta och tillgängliga bestämningsnycklar saknas för många regioner, inklusive Sverige och övriga Norden. Det kan vara en av anledningarna till att tripsar tyvärr ofta är förbisedda vid inventeringar och bedömningar av naturvärden.

Svart, smal, lång insekt sitter i lila blomma. FotoEn rörtrips i släktet Haplothrips trevar fram i en blomma av trift, sökande efter pollenkorn. Foto: Emma Wahlberg

Mer kunskap behövs

En av de minst kända grupperna är familjen rörtripsar (Phlaeothripidae), som har fått sitt namn efter den rörformade bakkroppsänden. I Sverige är cirka 50 arter kända. Några arter är vanligt förekommande i blommor, men ett stort antal lever av svamphyfer och sporer, bland förna och död ved. Vilka svampar och träd dessa är knutna till varierar mellan olika arter, och inte sällan är de specifika i sina livsmiljöer. Det gör att de kan vara helt beroende av vissa träd av en viss ålder för att reproducera sig och överleva. Det finns flera arter som hittas associerade till ädellövträd som till exempel ek, ask och bok. Eftersom tripsarna lever av svampar behöver dessa träd även uppnå en ålder där svampar koloniserar veden i olika stadier. Andra arter är hårt knutna till olika typer av gräs och halvgräs, till exempel i och omkring våtmarker och kärr bland starr och ag. Ökad kunskap och förståelse kring dessa små djur är inte bara viktigt för bevarande av artrikedom, utan kan också ge oss fler verktyg och metoder för att kartlägga och värdera naturtyper och miljöer.

Process för artbestämning

Artbestämning av tripsar kräver nästan alltid mikroskoppreparering. Först macereras och avlägsnas djurets mjukdelar, vilket gör det genomskinligt så att hårda strukturer som mundelar och genitalier syns bättre. Därefter monteras djuret på ett objektglas för att studeras i mikroskop. Delar som mundelarnas strukturer och antal borst och deras utseende är exempel på viktiga karaktärer. Macereringen är ofta en destruktiv process, som involverar att djuret badas i lösningar av baser och syror som förstör DNA. Som en del i pågående forskning utarbetas metoder för att i samband med extrahering av DNA samtidigt avlägsna djurets mjukdelar och förbereda det för preparering. Det förenklar processen betydligt samtidigt som DNA kan utvinnas och sparas för framtida studier.

Svart lång smal insekt sitter på brun död ved. FotoMånga rörtripsar är små, mörka och lever ett undangömt liv under bark och i död ved. Foto: Emma Wahlberg

Ny digital nyckel

En stor del av pågående forskning är att ta fram uppdaterade och tillgängliga verktyg för att artbestämma rörtripsar. Nu finns en interaktiv bestämningsnyckel till de för Sverige kända förekommande arterna av rörtripsar samt hur man skiljer dem från andra familjer i Sverige. Nyckeln innehåller detaljerade mikroskopfotografier för att underlätta bestämning. Förhoppningen är att den kan bidra till ökad kunskap om rörtripsar i Sverige och deras utbredning och biologi.

Textförfattare: Emma Wahlberg

Fakta:

I artikelflödet Dagens natur hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och svensk naturvård. Tipsa gärna redaktionen om du har en nyhet eller idé. Mer om Dagens natur.