Stickmyggornas mångfald

Senast ändrad: 21 februari 2024
Brungul mygga i närbild sitter på finger och suger blod. Foto

[Publicerad 2023-06-09]. Det är lätt att irritera sig på stickmyggor som biter så det kliar och ger utslag. För en del blir sommarkvällarna och skogspromenaderna förstörda. Men om man kan se förbi det uppenbart besvärliga så är det en fascinerande grupp insekter med runt 50 arter i Sverige. Nu finns en ny bestämningsnyckel där du i mobilen kan nyckla fram vilken art som kanske bitit dig.

På våren kommer först de så kallade snösmältningsmyggorna. De lägger sina ägg på marken på försommaren. Honan känner på lukten var det brukar bildas pölar av smältvatten på våren, eftersom mikrofloran och mikrofaunan är lite annorlunda där. Äggen ligger sedan hela sommaren, hösten och vintern och väntar på att det ska bildas en pöl. Tidigt på våren, kanske medan det fortfarande är is på pölarna, så kläcks äggen. Larverna utvecklas långsamt eftersom det är kallt i vattnet. Men någon gång i maj eller början av juni så kläcks de nya myggorna. Det här är de vanligaste myggorna i Sverige på sommaren, och de som håller oss sällskap på skogspromenaderna. Vanliga arter är till exempel skogstömygga Aedes communis och tidig tömygga Aedes punctor. En riktigt ovanlig art är guldtömyggan Aedes cyprius som hittades i Uppsala i år för första gången på över 50 år!

 

Dagens natur är ett artikelflöde från SLU Artdatabanken. Här hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och naturvård.

 

Smått hårig, guldfärgad mygga i närbild sitter på hud och suger blod. Foto

Guldtömygga "Aedes cyprius". Foto: Anders Lindström

Myggor på våren

En mygga som kommer ut tidigt är grodmyggan Culex territans. Den övervintrar som fullbildad mygga och kommer ut tidigt på våren. Som namnet antyder suger den bara blod från groddjur. Därför har den utvecklats så att den kan hitta grodorna med hörseln, istället för att använda koldioxid som andra stickmyggor gör. Man har visat att grodmyggan kan höra grodor på upp till 30 m håll.

Senare på sommaren kommer andra arter. Bland annat kan man då träffa på sumpmygga Coquillettidia richiardii. Det är en spräcklig mygga som gärna suger blod från människor. Larven är unik bland svenska myggor på så sätt att den i bakkroppsspetsen har två vassa strukturer som fungerar som knivar. Med dem skär de hål på ytskiktet på vattenväxter och sedan tar de upp syre som växten producerar när den fotosyntetiserar. På så sätt minskar mygglarven risken för att bli uppäten eftersom den inte behöver simma upp till ytan och andas.

Under sommaren kan man också leta efter de specialiserade arterna trädhålsmygga Aedes geniculatus och blygrå frossmygga Anopheles plumbeus. De är båda ganska ovanliga och påträffas framför allt i de södra delarna av landet. De behöver vattenfyllda trädhål för sina larver, helst i bok eller kastanj. De övervintrar som ägg eller larver och de fullvuxna myggen kläcks på försommaren.

Svart mygga  i närbild med vitt mönster sitter på vita blommor. Foto

Trädhålsmygga "Aedes geniculatus". Foto: Anders Lindström

Myggor i slutet av sommaren

Mot slutet av sommaren kan det också bli ganska mycket mygg, särskilt om det regnar mycket. Arter som man kan träffa på då är till exempel sydlig husmygga Culex pipiens och några av våra malariamyggor Anopheles sp. Sydlig husmygga lägger sina äggflottar i alla typer av vattensamlingar, gärna regnvattentunnor, gamla bildäck, vattenfyllda veck i presenningar och liknande. Den suger bara blod från fåglar, så man behöver inte vara rädd för att bli biten även om man ser mygglarver i vattentunnan. Precis som flera av malariamyggorna övervintrar den sedan som fullbildad mygga. Man kan hitta dem i uthus, vedbodar, stallvindar, jordkällare, grottor och bergrum. De äter nektar under sensommaren och hösten och bygger upp ett fettförråd som räcker till våren efter.

Gul, brun och orange mygga i närbild står på grått underlag. Foto

Sydlig husmygga "Culex pipiens". Foto: Anders Lindström

Även om det är irriterande ibland med myggor så finns det mycket att upptäcka, och många arter med fascinerande specialiseringar. För att artbestämma stickmyggorna behöver man ofta titta på små detaljer, men flera av arterna går att känna igen om man bara vet vad man ska titta på. I Artfakta finns nu en digital bestämningsnyckel till de 51 arter som är bofasta i Sverige. Artbeskrivningar finns för ytterligare drygt 10 arter som åtminstone på sikt skulle kunna påträffas i Sverige, och därmed för samtliga arter i norra och nordvästra Europa.  

Text: Anders Lindström

Fakta:

Vad är Artfakta?

artfakta.se hittar du fakta om främst svenska arter, men även arter som skulle kunna påträffas i Sverige. Här finns även interaktiva bestämningsnycklar som hjälper dig att identifiera en organism till rätt art eller artgrupp genom att välja bland olika beskrivningar.

Vad är Artportalen?

 artportalen.se kan du rapportera alla arter du ser i Sverige. Genom att många människor bidrar med information om att de sett en eller flera arter på en viss plats i naturen, så kallade artobservationer eller fynd, hjälper det till att skapa en tydlig bild av arters förekomst. Observationer av arter över tid ger också viktig information om och hur arternas populationer förändras. Denna kunskap är viktig för att kunna prioritera och planera naturvårdsåtgärder och för att förebygga miljö- och klimatproblem.