SLU-nyhet

Osäker framtid för de svenska almarna

Publicerad: 01 februari 2019
Almsjuka. Foto: Tomas Carlberg

Pressad av en snäv budget har Naturvårdsverket nu beslutat att inte stödja ett fortsatt bekämpande av almsjukan på Gotland, almarnas sista starka fäste i landet. Beslutet möts av besvikelse bland naturvårdare och forskare. Almsjukan kan på kort tid slå ut stora delar av almbeståndet och därmed andra arter som är helt beroende av almar. Naturvårdsverket anser att det saknas en målstyrd analys som visar att bekämpningen är framgångsrik.

Naturvårdsverket har i en skrivelse förmedlat beslutet att de inte kan finansiera den fortsatta bekämpningen av almsjuka under detta år. Ett fortsatt, tvåårigt finansiellt stöd var planerat, men i och med budgetläget gör man nu andra prioriteringar. Beslutet är fattat av Maano Aunapuu, chef på Områdesskyddsenheten vid Naturvårdsverket. Om budgetläget skulle ljusna senare i år kan det åter bli aktuellt med en tvåårig satsning för att reda ut om bekämpningen av almsjukan verkligen är effektiv på lång sikt.

– Vi ser behov av en målstyrd analys, den har vi hittills saknat, säger Maano Aunapuu till Dagens natur.

Det kärva budgetläget ligger alltså bakom beslutet parat med en skepsis till att projektet ger önskvärda resultat på lång sikt. Bekämpningen av almsjuka på Gotland har pågått flera år och hittills har över 30 miljoner kronor satsats, pengar som nu riskerar att ”kastas i sjön”.

– Budgeten tynger oss och vi tvingas att prioritera. De data vi utgår ifrån när vi tolkar resultatet av bekämpningen visar att sjukdomen kan fördröjas men inte hindras på sikt. En kostnad på 5 miljoner kronor per år under 100 år innebär en kostnad på en halv miljard, då måste det finnas bra underlag för att motivera en sådan finansiering, säger Maano Aunapuu.

För att hindra spridningen av almsjuka på Gotland avverkas smittade träd. Forskare bedömer att 90 % av almarna finns kvar på Gotland, medan det omvända förhållandet råder på Öland, där endast omkring 10 % av almarna finns kvar. Foto: Tomas Carlberg

Alm finns i större omfattning i dag i hela Nordeuropa endast kvar på Gotland, där den enligt forskare och naturvårdare framgångsrikt bekämpats med stöd av medel från EU den senaste 5-årsperioden. Naturvårdsverket drar alltså slutsatsen, till skillnad från SLU-forskare, att det är osannolikt att almsjukebekämpningen blir framgångsrik på lång sikt.

– De gotländska ängenas karaktär samt höga natur- och kulturvärden är starkt sammankopplade till alm och ask. Det är därför angeläget att Naturvårdsverket ställer de fakta till förfogande som ligger till grund för beslutet, säger Göran Thor, professor vid Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet.

Skogsstyrelsen bedömer att de med egna medel kan genomföra bekämpningsåtgärder fram till sommaren.

– Det är beklagligt att Naturvårdsverket valt att inte bidra till bekämpningen av almsjuka. Något vi kan vara riktigt säkra på är att utan bekämpning kommer vi att förlora i storleksordningen 900 000 almar på tio års sikt på Gotland. Det skulle betyda akut hot för ett stort antal rödlistade arter som är knutna till alm och förlust av värdefull kulturmiljö. Jag hoppas verkligen att man kan hitta finansiering för arbetet, så att almsjukan inte tar ny fart på Gotland, säger Jan Stenlid, professor vid Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, Avdelningen för skoglig patologi, Sveriges lantbruksuniversitet.

Maano Aunapuu menar att fler aktörer måste bidra ekonomiskt om projektet ska kunna fortleva.

– Det var ett tufft beslut att ta, men i nuläget måste vi prioritera våra resurser och bedöma var de gör störst nytta i naturvården, säger han.

Ett längre reportage om almsjukan på Gotland publiceras i tidskriften Fauna och Flora i mars.

Text & foto: Tomas Carlberg

 

Till Dagens natur

Fakta:

I artikelflödet Dagens natur hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och svensk naturvård. Tipsa gärna redaktionen om du har en nyhet eller idé. Mer om Dagens natur.

Sidansvarig: cecilia.nordstrom@slu.se