Okända svampar kan finnas på pinnar i din egen trädgård

Senast ändrad: 21 mars 2024
Två konidier (asexuellt bildade sporer) av sporsäcksvampen Prosthemium betulinum. Foto: Roger Andersson

[Publicerad 2018-07-03]. På en trädgren på marken kan man hitta diverse små organismer. Ofta hittar man kvalster, stövsländor, hoppstjärtar och andra småkryp, men i det närmaste utan undantag finns där även olika svampar. Här beskrivs en liten svamp (med stora sporer!) hittad på en alldeles vanlig björkpinne på en alldeles vanlig sommarstugetomt.

Svampar finns nästan överallt i naturen, men långtifrån alla svampar bildar stora fruktkroppar som man lätt lägger märke till. På exempelvis en död trädgren kan man ofta hitta ett flertal olika arter av ”småsvampar” om man tittar lite närmare. Många av dessa ingår i gruppen sporsäcksvampar (stam Ascomycota). Arternas fruktkroppar kan se mycket olika ut men har det gemensamt att de sexuellt bildade sporerna (askosporer) finns i sporsäckar. Många arter har ett stadium, ibland flera olika stadier, som bildar sporer asexuellt. Sådana sporer kallas vanligen konidier. Sporsäcksvamparnas sporer, både askosporer och konidier, uppvisar en slående mångfald vad gäller byggnad, form, storlek och färg.

 

Dagens natur är ett artikelflöde från SLU Artdatabanken. Här hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och naturvård.

 

Tittar man lite närmare på en nedfallen björkgren så har man chans att upptäcka den art vars sporer avbildas här. Den har ännu inget svenskt namn, men Prosthemium betulinum är det vetenskapliga namn som numera rekommenderas. Det namnet avsåg tidigare endast konidiestadiet, medan det sexuella stadiet mestadels har gått under namnet Pleomassaria siparia. Enligt modernt synsätt är en sådan dubbel namnsättning inte längre tillåten (förutsatt att sambandet mellan asexuellt och sexuellt stadium är klarlagt).

Konidierna hos Prosthemium betulinum är mycket karakteristiska och kan inte förväxlas med sporerna hos någon annan svamp som lever på björk. De bildas under barken på ganska tunna, döda grenar och tränger sig ut genom små sprickbildningar i barken. Foto: Roger Andersson

Konidierna hos Prosthemium betulinum är mycket karakteristiska och kan inte förväxlas med sporerna hos någon annan svamp som lever på björk. De bildas under barken på ganska tunna, döda grenar och tränger sig ut genom små sprickbildningar i barken. Foto: Roger Andersson

Denna art har sporer som tillhör de större inom svampriket - någonstans mellan en tjugondels och en tiondels millimeter. Sporerna kan hittas i stora ansamlingar på barken, och åtminstone för askosporerna beror detta på att de omges av ett slags gelé som gör att de klibbar fast. Storleken och den karakteristiska byggnaden hos konidierna gör att man med lite erfarenhet kan identifiera dem redan med en lite kraftigare handlupp (ca 20 ggr); det kan se ut som drivor av små flygplanspropellrar på barken. En stereolupp (preparermikroskop) underlättar förstås väsentligt, och har man tillgång till ett mikroskop så kan man mer i detalj studera sporerna och förundras och fascineras av deras utseende. Även askosporerna kan hjälpligt urskiljas med en bra handlupp, men deras form är relativt lik den hos ett par andra arter av småsvampar som också finns på björk, och här är mikroskopering mer nödvändig (även om inte de högsta förstoringarna krävs).

Sexuellt bildade sporer (askosporer) hos Prosthemium betulinum. En sporsäck sträcker sig in från bildens överkant med toppen nära det nedre högra hörnet. Sporerna är försedda med geléhölje. Foto: Roger Andersson

Sexuellt bildade sporer (askosporer) hos Prosthemium betulinum. En sporsäck sträcker sig in från bildens överkant med toppen nära det nedre högra hörnet. Sporerna är försedda med geléhölje. Foto: Roger Andersson

De sporer som avbildas här (i mikroskoppreparat) kommer från en nedfallen björkgren (ca 1 cm tjock) som i mitten av juni hittades på gårdsplanen utanför undertecknads fritidshus i Gästrikland. Att det hittills bara finns runt ett tjugotal fynduppgifter om arten i Sverige beror säkert till stor del på att inte särskilt många har tittat närmare på något så trivialt som en björkpinne som ligger och skräpar vid husknuten. Det är nog inte speciellt osannolikt att arten även finns på en pinne nära dig!

Text och foto: Roger Andersson

Till Dagens natur

 

Tomas Carlberg var redaktör från 2017 till oktober 2019.