Nytt om getingar i Artfakta

En getingnyhet är att alla texter och alla bilder från Nationalnyckeln nu finns digitalt i www.artfakta.se. Det finns även en bestämningsnyckel och en längre presentation av gruppen getingar som du hittar på sidan om familjen Vespidae – getingar. Nu kan man alltså bestämma vilka arter av getingar som kommer på besök. Glöm inte att rapportera på Artportalen och bifoga gärna en bild så kanske du får hjälp med artbestämningen.

Man har observerat att mängden getingar varierar tämligen regelbundet, oftast över två år men ibland över tre år. När man talar om getingsommar betyder det alltså bara att det är fler getingar än föregående år, och getingsomrarna återkommer vartannat år eller möjligen vart tredje år. Detta gäller för övrigt inte de solitära getingarna utan bara de sociala arterna i underfamiljen Vespinae.

Bålgetingen Vespa crabro väcker uppmärksamhet med sin imponerande storlek (drottningen upp till 35 mm lång). Trots det är den mycket fridsam och orsakar nästan aldrig problem för människor. Den känns igen på de gula och rödbruna färgerna, vilket skiljer den från den invasiva sammetsgetingen som är övervägande svart. Foto: Christopher Reisborg

Denna variation har observerats på flera platser i Europa men även på Nya Zeeland, dit ett par europeiska getingar överförts. Det tolkas som att orsakerna till mönstret finns inbott hos arten och inte beror på utomstående faktorer. Troligaste förklaringen är så kallade drottningmord, där drottningar på våren övertar andra drottningars bon och till och med dödar den drottning som börjat bygga boet. Denna form av konkurrens ger färre getingar samma år, vilket innebär att konkurrensen mellan kolonier och mellan olika getingarter minskar. Detta gör i sin tur att det framåt hösten föds välnärda drottningar som övervintrar och ger upphov till många bon och många getingar nästa år. Många bon ger upphov till många getingar framåt sensommaren och många drottningar som övervintrar och konkurrerar året därpå, och så håller det på.

Sammetsgeting Vespa velutina har ibland kallats asiatisk rovgeting. Artnamnet velutina betyder sammetsartad. Den är något mindre än bålgetingen och har till skillnad från denna svart bakhuvud och mörkare bakkropp. Foto: Jean Haxaire

Vad visar då prognoserna för 2018? Anticimex, som rycker ut och tar bort besvärliga getingbon, har i år i hela riket fått in åtminstone dubbelt så många uppdrag som förra året, men vi är ännu inte uppe i 2016 års nivå. Det finns också regionala variationer; Norrland tycks ha fler getingar än på ett par år. I Svealand var det ovanligt få getingar förra året och skillnaden mot i år kan därför upplevas som extra dramatisk. Götaland har generellt sett flest rapporterade getingbon, och åtminstone från östra delarna av regionen har det kommit in ovanligt många uppdrag till Anticimex.

En geting vi inte vill ha i landet är sammetsgeting Vespa velutina. Den råkade följa med till Europa från Kina för drygt ett decennium sedan och sprider sig snabbt, om några år kan den ha nått till Sverige. Den befaras bli mycket skadlig för vildbin, honungsbin och en del andra insekter. Från och med i år är EU-länder skyldiga att bekämpa sammetsgetingen och därför bör man rapportera om man upptäcker arten i landet. Alla rapporter som kommit in så här långt har varit den vanliga svenska bålgetingen Vespa crabro, det kan således vara bra att lära sig att skilja på dessa två arter. 

Text: Artur Larsson
Foto: Christopher Reisborg och  Jean Haxaire

Referens: Fabricius Kristiansen, L. 2013. Spana efter den invasiva sammetsgetingen Vespa velutina. – Fauna och Flora 108(4): 12-15.

Läs mer om nationalnyckeln: Steklar: myror–getingar

Läs mer i Artfakta 
Till Dagens natur