SLU-nyhet

Nyckelbiotopernas betydelse för vedlevande svampar

Publicerad: 08 februari 2018
20170907_Ingressbild2.jpg

Nyckelbiotoper – små skogsområden med mer död ved och fler arter än äldre produktionsskog – kan fungera som livsmiljö på längre sikt för vedlevande svampar. Men de kanteffekter som uppstår i samband med avverkning runt små nyckelbiotoper påverkar förekomsten av naturvårdsintressanta vedsvampar negativt, medan vanliga generalistsvampar istället gynnas. Därför är det viktigt att tänka på kanteffekten vid avverkning runt nyckelbiotoper.

Forskare från ArtData­banken har studerat om gran­dominerade nyckelbiotoper kan fungera som livsmiljö för vedsvampar på längre sikt. Upprepade inventeringar i nyckelbiotoper och naturreservat i Dalarna och Gävleborg visar att de vedlevande, naturvårdsintressanta arterna finns kvar i nyckelbiotoperna efter tio år men minskar i kanterna mot nyupptagna hyggen. Negativa kanteffekter förekom däremot inte i kanter mot vattendrag och myrmarker. I motsats till de naturvårdsintressanta arterna ökade förekomsten av generalistsvampar – t.ex. klibbticka Fomitopsis pinicola – i hyggeskanter. I kanten mot en avverkning ökade mängden döda träd, men forskarna kunde se att de arter som visar på höga naturvärden inte kunde kolonisera veden i samma utsträckning som de vanligare arterna. En orsak kan vara att de vanligare arterna tål sol- och vindexponering bättre, och därför har större förutsättningar för att etablera sig och bilda fruktkroppar i den nybildade veden i kantzonen.

Med hjälp av de framtagna ekologiska modellerna för förändring över tid har forskarna kunnat ”skriva fram” mängden död ved och vedsvamparnas utveckling på längre sikt, för att se vad som händer med arterna beroende på nyckelbiotopens storlek och hur stor andel av skogen som avverkas runt om. Resultaten visar att hyggeskantens negativa effekt finns kvar i flera årtionden, speciellt i de allra minsta områdena på ca 1‒3 ha.

I ett nytt projekt studerar forskarna vilken betydelse varje arts egenskaper (t.ex. fruktkroppens storlek) har för vedlevande svampars förekomst och överlevnad. Foto: Mari Jönsson

Forskarna rekommenderar att skogsägare tänker på kanteffekten vid avverkning runt mindre nyckelbiotoper genom att exempelvis lämna kvar skog i så kallade buffertzoner. Buffertzonen ger skugga och minskar risken för exponering, som annars kan påverka känsliga arter negativt.

Under hösten 2017 har forskargruppen genomfört återinventeringar av vedsvampssamhällen i nyckelbiotoper i Norrbotten efter 20 år. Framtida studier kommer förhoppningsvis att klargöra hur de naturvårdsintressanta arternas egenskaper och landskapets sammansättning påverkar deras förekomst och långsiktiga överlevnad i nyckelbiotoper.

Text: Mari Jönsson
Forskargruppen består av Mari Jönsson, Alejandro Ruete, Håkan Berglund, Samantha Dawson och Tord Snäll. Finansiärer är Skogssällskapet och Formas.
Foto: Mari Jönsson

Till  Dagens natur

Fakta:

I artikelflödet Dagens natur hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och svensk naturvård. Tipsa gärna redaktionen om du har en nyhet eller idé. Mer om Dagens natur.

Sidansvarig: cecilia.nordstrom@slu.se