SLU-nyhet

Ny rapport undersöker antalet blombesökande insekter i Sverige

Publicerad: 19 maj 2022
Grön skalbagge på gul blomma. Foto

Vildbin, dagfjärilar och blomflugor är välkända pollinatörer, men långt fler insekter är blombesökande och kan därmed bidra till pollinering. I en ny studie som genomförts av SLU Artdatabanken inom Naturvårdsverkets regeringsuppdrag att gynna vilda pollinatörer undersöks hur många svenska arter av steklar, fjärilar, tvåvingar och skalbaggar som besöker blommor för att söka efter pollen och nektar som näringskälla.

I studien har drygt 13 400 svenska arter bedömts baserat på en gedigen litteraturgenomgång och uppgifter från sakkunniga. Av de bedömda arterna nyttjar ungefär en tredjedel, cirka 4 400 arter, nektar eller pollen som näringskälla varav cirka 1 700 arter bedöms vara helt beroende av nektar eller pollen för att fullgöra sin livscykel. Fjärilar är den artgrupp som har högsta andel blombesökande arter (65 %), följt av steklar (50 %) och tvåvingar (35 %), medan skalbaggar har den lägsta andelen (10 %) blombesökande arter av de som kunnat bedömas.

Figur_3_Blombesökande insekter.png

Betydelsen av pollen och/eller nektar som föda för svenska arter i insektsordningarna steklar, fjärilar, tvåvingar och skalbaggar. Av totalt 23 963 arter har 10 511 inte kunnat bedömas (Kunskap saknas, staplar till höger), övriga arter (n=13 452) har bedömts tillhöra en av kategorierna: Saknar betydelse, Nyttjas eller Viktigt. Se rapporten för mer detaljer om definitioner och gränsdragningar av kategorierna.

Kunskapsluckor

Ett annat viktigt resultat av studien är att det fortfarande saknas kunskap om blombesök för många insekter. Av de knappt 24 000 svenska arterna av steklar, fjärilar, tvåvingar och skalbaggar har ca 10 500 arter (44 %) inte kunnat bedömas på grund av bristande kunskap om i vilken omfattning de utnyttjar blommor. Störst kunskapsluckor finns inom gruppen steklar där 69 procent av arterna saknar bedömning, följt av fjärilar (53 %) och tvåvingar (37 %) medan skalbaggar bara har 3 procent arter som saknar bedömning. Många skalbaggar nyttjar helt andra näringskällor och kan därför helt avfärdas som besökare av blommor. De flesta fjärilsarter har en mer eller mindre välutvecklad sugsnabel och kan därmed potentiellt nyttja nektar, men blombesök särskilt hos nattflygande och små arter är dåligt studerat och andra födokällor kan inte uteslutas. I flera andra dåligt kända artgrupper, till exempel parasitsteklar och myggor, finns säkerligen många oupptäckta blombesökande arter, men belägg och konkreta uppgifter om blombesök saknas, mycket beroende på att många av arterna är småväxta eller lever undanskymt och därför lätt förbises.

Brun och svart stekel med långa sprötar på vit blomma. FotoEn hona av Neotypus coreensis som tillhör gruppen brokparasit­steklar. Arten är parasit på svartfläckig blåvinge (Phengaris arion), och båda dessa arter är helt knutna till myrsamhällen under sin utvecklingstid medan de fullbildade individerna besöker blommor. Foto: Krister Hall

Komplexa samband

När frågan om vilka insekter som är blombesökande väl är besvarad, återstår frågan om vilken roll de faktiskt spelar som pollinatörer. Alla blombesökare bidrar inte till pollenöverföring, och sambanden mellan insekters blombesök och växters pollinering är komplexa och varierar över tid och rum. Forskningsområdet pollinationsbiologi är i ständig tillväxt, och tekniker som metabarkodning och eDNA kommer sannolikt medföra en snabb kunskapsökning. Den naturintresserade allmänheten kan också bidra till ökad kunskap via lättillgängliga rapportsystem som Artportalen. Den här studien understryker därför behovet av mer och kvalitetssäkrad information om insekters blombesök och listar några möjliga tillvägagångssätt för att öka kunskapen.

Tabell_1_Blombesökande insekter.png

Betydelsen av pollen och/eller nektar som föda för fullbildade individer av arter som är eller har varit reproducerande i Sverige, och som tillhör insektsordningarna steklar, fjärilar, tvåvingar och skalbaggar. Andel blombesökare avser andelen arter som är placerade i kategorierna Viktigt och Nyttjas i relation till antalet bedömda arter.

Olika livsmiljöer

Rapporten visar också att blombesökande insekter förekommer i en rad olika livsmiljöer, såväl i odlingslandskapets blomrika marker, som i skogar och våtmarker, på stränder och karga fjällhedar. Bland insekter är det vanligt att olika livsstadier nyttjar olika näringskällor, och blombesökande insekters larvstadier omfattar en mängd olika levnadssätt, bland annat växtätare, svampätare, nedbrytare, rovdjur och parasiter.

Alkärr_Södermanland_P1160435_ver2.jpgAlkärr med framför allt kabbleka Caltha palustris på Aspö i Södermanland. Foto: Håkan Ljungberg

Även vindpollinerade växter som till exempel gräs, halvgräs och barrträd kan vara viktiga näringsväxter för blombesökande insekter. Det är därför viktigt att bevara en mångfald av miljöer och substrat för att gynna biologisk mångfald och upprätthålla väl fungerande ekosystem – en slutsats som i allra högsta grad gäller för blombesökande insekter och därmed även för vilda pollinatörer.

 

Text: Karin Ahrné, Niklas Johansson, Håkan Ljungberg, Sanna Nordström

 

Fakta:

I artikelflödet Dagens natur hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och svensk naturvård. Tipsa gärna redaktionen om du har en nyhet eller idé. Mer om Dagens natur.