Nordeuropas största blomfluga påträffad i Sverige

Senast ändrad: 21 februari 2024
Blomflugan (Volucella zonaria), ny art för Sverige. Foto: Anders N. Michaelsen

[2018-10-25]. Den stora bålgetingliknande blomflugan Volucella zonaria – som ännu inte fått något svenskt namn – är en av många arter som förflyttar sig allt längre norrut i Europa. I augusti sågs den för första gången i Sverige, i författarens trädgård i östra Skåne.

Det är välkänt bland naturintresserade att roliga fynd kan göras runt knuten där man bor, det är ju där man oftast vistas. En mer systematisk artjakt i trädgården kan dessutom vara ett sätt att bredda sin kunskap. Själv är jag sålunda en novis på blomflugor, men jag har lärt mig några av de större och mer karakteristiska arterna som brukar komma på besök.

 

Dagens natur är ett artikelflöde från SLU Artdatabanken. Här hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och naturvård.

 

När det på förmiddagen den 7 augusti i år satt en ovanligt stor och bred blomfluga i fjärilsbusken var det uppenbart en art som inte fanns på tomtlistan. I bakhuvudet svävade namnet bålgetingblomfluga Volucella inanis, en ovanlig art i Skåne. Flugan påminde i alla fall tydligt om en bålgeting i både färg och storlek. Efter att jag tagit ett par bilder på flugan från olika vinklar i en plastburk fick den lov att flyga.

Det främsta kännetecknet finns på undersidan av bakkroppen, där den andra sterniten (bukplåten) är svart hos Volucella zonaria men gul hos den närmaste släktingen bålgetingblomfluga Volucella inanis. Foto: Anders N. MichaelsenDet främsta kännetecknet finns på undersidan av bakkroppen, där den andra sterniten (bukplåten) är svart hos Volucella zonaria men gul hos den närmaste släktingen bålgetingblomfluga Volucella inanis. Foto: Anders N. Michaelsen

Nu var det så att jag samma dag skulle iväg på semester och hade lånat ut huset till biologen Anders N. Michaelsen. De två följande dagarna såg han samma fluga och lyckades ta fler bilder på den. Med bilderna i hand blev det klart att det inte rörde sig om Volucella inanis, men däremot en större släkting, Volucella zonaria – som faktiskt är den mest bålgetingliknande av de två. Enda anledningen till skepsis var att denna art, norra Europas största blomfluga, inte fanns rapporterad på Artportalen och inte heller fanns förtecknad i Dyntaxa. Var vår iögonfallande fluga rentav en ny art för landet?

Volucella zonaria. Den nästan helt rödbruna ryggen på mellankroppen och det breda gula mellanrummet mellan ögonen visar att exemplaret är en hona. Foto: Anders N. MichaelsenVolucella zonaria. Den nästan helt rödbruna ryggen på mellankroppen och det breda gula mellanrummet mellan ögonen visar att exemplaret är en hona. Foto: Anders N. Michaelsen

Ja, så var det. Experten Yngve Brodin vid Naturhistoriska riksmuseet kunde bekräfta fyndet av Volucella zonaria som det första i Sverige. Däremot var det inte helt oväntat att denna art skulle dyka upp med tanke på den pågående klimatförändringen. Den rapporterades i Danmark redan 2010, och därefter har det nästan årligen gjorts enstaka fynd i södra delen av landet. I England har arten en längre invandringshistoria från 1940-talet och framåt. Tittar man österut är ett fynd från 2015 publicerat som det första från Litauen. Likt många andra arter verkar V. zonaria expandera norrut i Europa. Troligen var det ingen slump att arten dök upp första gången under den långa, varma sommaren 2018. Denna sommar blev också nytt toppår i Danmark med minst tio olika fynd av V. zonaria mellan 12 juni och 13 september.

På bilderna från plastburken går det att mäta flugans kroppslängd till runt 20 mm. Foto: Martin StoltzePå bilderna från plastburken går det att mäta flugans kroppslängd till runt 20 mm. Foto: Martin Stoltze

Nu återstår att se om vi även i södra Sverige kommer att se fler individer av denna art. Förutsättningarna borde finnas. Larven av V. zonaria lever, precis som larven av V. inanis och den vanliga V. pellucens (fönsterblomfluga), som en tolererad gäst hos sociala getingar, där den snabbt kryper omkring och äter matrester och annat organiskt avfall i boet. Larver och puppor har i England hittats i bon av vanlig geting Vespula vulgaris, vanligtvis i bon i marken. Utseendet skulle kunna tyda på att Volucella zonaria också utnyttjar bålgetingens bon, men det beteendet har inte observerats.

 

Text: Martin Stoltze
Foto: Anders N. Michaelsen & Martin Stoltze

Referenser:
Hansen, M.D.D., Olsen, K., Jensen, T.S.: Nye arter i Danmark. Terrestriske arthropoder og vertebrater. Naturhistorisk Museum Århus, 2015.

Lutovinovas, E., Venckus, O.: Volucella zonaria (Poda, 1761) - New to the fauna of Lithuania (Diptera: Syrphidae). New and rare for Lithuania insect species. Volume 27.

Morris, R. K. A., Ball, S. G., 2004. Sixty years of Volucella zonaria (Poda) (Diptera: Syrphidae) in Britain. Br. J. Ent. Nat. Hist., 17:2004

 

Tomas Carlberg var redaktör från 2017 till oktober 2019.

Fakta:

Vad är Artportalen?

 artportalen.se kan du rapportera alla arter du ser i Sverige. Genom att många människor bidrar med information om att de sett en eller flera arter på en viss plats i naturen, så kallade artobservationer eller fynd, hjälper det till att skapa en tydlig bild av arters förekomst. Observationer av arter över tid ger också viktig information om och hur arternas populationer förändras. Denna kunskap är viktig för att kunna prioritera och planera naturvårdsåtgärder och för att förebygga miljö- och klimatproblem.