Minskar antalet mindre hackspettar?

Enligt svensk häckfågeltaxering minskar antalet mindre hackspettar, men minskningen är inte signifikant och den bygger på i snitt endast 14 fynd/år. Att så få fynd av mindre hackspett görs inom häckfågeltaxeringen beror på att den genomförs sent i maj, då hackspettarna slutat ropa och därmed blir svårare att upptäcka.

Även i Artportalen går minskningen att se, men analysen ger inga entydiga svar. Ser man till den relativa rapporteringen i Artportalen av mindre hackspett jämfört med alla andra arter så minskar antalet fynd.

Figur 1. En svag minskning av antalet mindre hackspettar kan skönjas både i häckfågeltaxeringen (blått) och Artportalens rapportindex (aprilfynd) (rött), även om ingen av nedgångarna kan styrkas statistiskt.

Räknar man hur många atlasrutor (5x5 km) som mindre hackspett rapporteras från per år ser arten inte alls ut att minska. Tvärtom ser utbredningen ut att vara intakt under de senaste tio åren (se figur 2).

Figur 2. Antalet atlasrutor (5x5 km) med fynd av mindre hackspett under mars-maj (Artportalen).

Om antalet fynd av mindre hackspett minskar samtidigt som utbredningen ser ut att vara oförändrad kan man anta att tätheten har minskat. Det finns helt enkelt färre mindre hackspettar nu jämfört med tidigare.

Mindre hackspetten är under häckningstiden helt beroende av lövskog och lövskogsrika blandskogar, och den lever till skillnad från större hackspetten till stor del på vedlevande insekter. Den är därför beroende av att det finns tillräckligt mycket död ved för att kunna häcka framgångsrikt. Mindre hackspett behöver också betydligt större områden än vad större hackspett behöver. Det går många större hackspettsrevir på ett motsvarande för mindre hackspett.

Figur 3. 10x10 km-rutor med mindre hackspett till vänster och större hackspett till höger under mars-maj 2009–2018 (Artportalen). Rödare färg innebär fler fynd per besök.

Mindre hackspett ser ut att saknas i stora delar av Norrlands inland förutom längs kustlandet och längs vägen mellan Östersund och Storuman. Man kan tänka sig att man rapporterar mest där man oftast rör sig, dvs. nära tätorter och bilvägar. Större hackspett rapporteras betydligt mer frekvent i Norrlands inland än den mindre, och man kan anta att även mindre hackspett skulle ha rapporterats om den setts eller hörts. Det kan betyda att mindre hackspett finns där men att det är liten chans att man råkar stöta på den, eller så saknas den i stora områden då tillräckliga mängder död ved saknas.

Det är dock inte helt enkelt att jämföra antalet fynd mellan åren, då väderleken tycks spela en stor roll. Hackspettar ropar eller låter inte gärna när det är kallt väder, och det gäller i synnerhet mindre hackspett (se figur 4).

Figur 4. Antalet fynd av mindre hackspett i mars jämfört med SMHI:s kartor för att illustrera avvikelsen från månadsmedeltemperaturen. Gult anger normala temperaturer; ju rödare färg desto varmare har det varit, och ju blåare desto kallare.

Text: Johan Nilsson
Foto: Johan Nilsson

Källa: Artportalen, Svensk häckfågeltaxering, SMHI

Till Dagens natur