Leta scharlakansskål i påsk!

Det är svampkännaren Mikael Jeppson som har dragit igång uppropet på sociala medier och i radio. Där uppmanar han personer som är ute i skog och mark att leta efter scharlakansskålar. Bakgrunden till projektet är att det finns två snarlika scharlakansskålar i Europa, Sarcoscypha austriaca och S. coccinea. Man har tidigare antagit att det var S. coccinea vi hade i landet, men studier har visat att majoriteten av alla svenska fynd hänför sig till S. austriaca. Det är till och med tveksamt om S. coccinea överhuvudtaget finns i Sverige. De båda arterna är mycket lika men skiljer sig åt i formen på de tunna, nästan vita hår som täcker skålens utsida. För att säkert kunna avgöra vilken av dem det handlar om krävs därför att man tittar på dem i mikroskop. Med hjälp av rapporter och inskickat, torkat material hoppas vi nu kunna reda ut huruvida det finns två arter av scharlakansskål hos oss och om det i så fall finns skillnader mellan dem vad gäller utbredning och biotop.

I samband med uppropet på Facebook och radioinslaget i Naturmorgon i början av februari i år var det fler än sextio personer som anmälde sitt intresse att delta i inventeringsprojektet.

– Än så länge har jag dock bara fått in två rapporter, från Skåne respektive Gotland, och båda har varit Sarcoscypha austriaca, säger Mikael Jeppson.

I ”matchen” om antalet fynd i samband med uppropet leder nu i mars månad Sarcoscypha austriaca mot S. coccinea med 2–0. De två rapporterade fynden av scharlakansskål kommer från Skåne och Gotland.

Vintern har ju hållit landet i sitt grepp de senaste veckorna och omöjliggjort observationer, men nu verkar äntligen snön smälta bort och scharlakansskålarna börjar titta fram. De klarröda skålsvamparna kan bli upp till tre centimeter i diameter och växer på nedfallna pinnar och grenar i lövskog eller barrskog med inslag av lövträd. Man brukar kunna hitta dem ända in i maj och faktiskt i enstaka fall ända in i augusti – så det är bara att ha ögonen med sig när man är ute.

Vill du själv ge dig ut i vårsolen och leta efter scharlakansskålarna och samtidigt öka kunskapen om deras utbredning och förekomst i Sverige? Då har Mikael tagit fram följande instruktioner för insamling och dokumentation:

1. Samla helst in 2–3 skålar på samma pinne eller pinnar som ligger nära intill varandra.

2. Ta en bild på svamparna där de växer.

3. Ta en bild på biotopen där de växer.

4. Om du har GPS med dig, ta ut en noggrann koordinat för fyndplatsen.

5. Notera substrat (trädslaget för pinnen de växer på) och typ av biotop (vilken typ av skog, rik mark etc.)

6. Ta hem skålarna (de kan sitta kvar på den lilla pinnen) och torka (lufttorkning brukar funka, alternativt i värmen över kylskåp/frys); torktemperaturen får inte överstiga 40 grader.

7. Lägg kollekten i en plastpåse eller plastask när den är ordentligt torr.

8. Bifoga en lapp med följande uppgifter:

• fyndplats (landskap, kommun eller socken, fyndplatsens namn, koordinat i valfritt system; går lätt att hämta via Google Maps eller Eniro)

• insamlingsdatum

• uppgift om substrat (pinnens trädslag)

• biotop (information om växtplatsen)

• ditt namn och e-postadress

9. Kontakta Mikael Jeppson via Facebook eller jeppson@svampar.se för postadress att skicka till.

10. Skicka foton av svampar och biotop till Mikaels e-post.

De inskickade kollekterna kommer att undersökas mikroskopiskt och materialet kommer sedan att hamn i ett offentligt herbarium. Slutresultatet kommer att publiceras i form av en artikel i Svensk Mykologisk Tidskrift, som ges ut av Sveriges Mykologiska Förening.

Glad Påsk!

Text: Mikael Jeppson och Elisabet Ottosson
Foto: Michael Krikorev

Referenser:
Radioinslaget i Naturmorgon
Svensk mykologisk tidskrift

Till Dagens natur

Tomas Carlberg var redaktör från 2017 till oktober 2019.