Lär dig artbestämma fåglar genom ljud

Hackspettar är världsmästare på att trumma. På en halv sekund hinner de trumma 10 till 16 slag med näbben. Staren är suverän på att härma andra fåglars läten, och den kan till och med imitera ljud från staden, till exempel billarm. Det smattrar, surrar, gnisslar och visslar om staren på våren.

Lyssna på större hackspett.

Lyssna på stare.

Många arter har en stor repertoar som inte bara innehåller olika visslande och kvittrande läten utan även mekaniska läten med exempelvis näbben, vingarna och stjärten. Detta är exempelvis ljud som hackspettars trummande, knipans eller knölsvanens vingljud när den flyger eller enkelbeckasinens vinande läte från de vibrerande stjärtpennorna när den störtdyker vid spelflykt.

Gärdsmyg, Troglodytes troglodytes. Fotograf: Johan Nilsson

Lyssna på gärdsmyg.

Fåglars läten används bland annat för att hävda revir, vid val av partner, för att varna, för igenkänning mellan individer och för att ge respons på individer av samma art.

Olika kategorier

Fågelläten är inte något fast och definierat. Precis som bland människor förändras fågelpopulationers läten. Populationer som av en eller annan orsak är åtskilda kan till exempel utveckla olika dialekter.

Men även om lätena kan förändras finns det olika typer av ljud som fågeln använder vid olika tillfällen och i olika perioder i fågelns liv. De läten som fåglarna åstadkommer med strupen delas in i kategorierna: sång, lockläte, varningsläte, skuggsång och tiggläte.

• Spel eller sång; när en fågel spelar/sjunger kommunicerar den med andra fåglar. Många arter har en hel repertoar av sångtyper och hos många kan dessutom båda könen spela/sjunga. Sången används främst under häckningstid för att attrahera en partner eller för att hävda reviret, men när väl reviret är etablerat och häckningen inletts tystnar snart fågelsången.
• Lockläte; även om sången är det mest spektakulära av fågellätena kan lockläten vara nog så arttypiska. Locklätet är oftast kort och brukar ha en hög volym. Många arter använder sig av det när de flyger för att hålla ihop flocken eller för att få kontakt med artfränder nere på marken.
• Varningsläte; de flesta fåglar har ett eller flera läten för att varna artfränder när exempelvis ett rovdjur/rovfågel närmar sig.
• Skuggsång; kan bäst beskrivas som en fågel som sjunger för sig själv. Exempelvis är det inte ovanligt att övervintrande fåglar ägnar sig åt att sjunga långt innan häckningsperioden startar. Yngre fåglar kan ägna sig åt det för att öva sig inför häckningssäsongen och även honor nyttjar skuggsång.
• Tiggläte; är något som ungar använder sig av för att förmå föräldrarna att ge dem mat. Speciellt rovfåglar och ugglor har kraftiga tiggläten som hörs på långt håll.

Fågelläten i Artfakta

Genom att lära sig fåglarnas olika läten kan man få god hjälp för att artbestämma fåglar. I Artfakta finns ljudinspelningar av nästan samtliga cirka 300 svenska fågelarter. Presentationerna innehåller kompletta ljudbilder från de häckande och regelbundet uppträdande arterna i Sverige. Det är resultatet av ett omfattande arbete som nu är lättillgängligt för den naturintresserade allmänheten och för alla som vill bli bättre på att artbestämma fåglar. En länk till arten och fågellätena finns dessutom att nå från arterna i Checklistan.

Samtliga inspelningar har gjorts av Patrik Åberg, Tibro, som nyligen gick bort. Han har under en stor del av sitt liv arbetat målmedvetet med att spela in fågelläten i Sverige och i många andra länder runt om i världen. Han ses som en av de främsta inspelarna av fågelljud i både Sverige och övriga delar av världen.

Text: Johan Nilsson och Ulrika Sehlberg Samuelsson