Kartfjäril expanderar

Senast ändrad: 21 mars 2024
Kartfjäril. Foto: Tomas Carlberg.jpg

[Publicerad 2017-12-27]. Kartfjärilen påträffades för första gången i Sverige 1982 i Skåne, där den sedan etablerade sig under 1990-talet. Sedan början av 2000-talet har denna dagfjäril spritt sig norrut, och i augusti 2017 sågs den för första gången i Södermanland. Namnet kartfjäril ska den ha fått av det kartliknande mönstret på undersidan av vingarna.

Det tog 35 år för kartfjärilen Araschnia levana att sprida sig från Skåne och norrut till Södermanland. Kartfjärilen har två generationer – en vårgeneration f. levana, som är något lik nässelfjäril samt en sommargeneration f. prorsa, som jämfört med vårgenerationens fjärilar är större och mörkare med ljusa ribbor. Att kartfjärilen sprider sig norrut över landet är mycket tydligt, och det ligger nära till hands att det är ett allt varmare klimat som gynnar spridningen. Kanske är det så att denna art måste ha sina två generationer, och när vegetationsperiodens längd ökar norrut kan kartfjärilen expandera. Fjärilens larver lever av brännässlor, så födan kan inte vara ett hinder på väg norrut. Även i Finland expanderar kartfjärilen från syd och sydost, men där klarar den sig med bara en generation. Kanske är en delförklaring det ökade kvävenedfallet som gynnar brännässlan i den skogsmark som kartfjärilen trivs i.

Text: Johan Nilsson
Foto: Tomas Carlberg
Källa: Artportalen

 

 

Kartfjäril i Artfakta

 

Tomas Carlberg var redaktör från 2017 till oktober 2019.

 

Dagens natur är ett artikelflöde från SLU Artdatabanken. Här hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och naturvård.

 

Fakta:

Vad är Artfakta?

På artfakta.se hittar du fakta om främst svenska arter, men även arter som skulle kunna påträffas i Sverige. Här finns även interaktiva bestämningsnycklar som hjälper dig att identifiera en organism till rätt art eller artgrupp genom att välja bland olika beskrivningar.

Vad är Artportalen?

På artportalen.se kan du rapportera alla arter du ser i Sverige. Genom att många människor bidrar med information om att de sett en eller flera arter på en viss plats i naturen, så kallade artobservationer eller fynd, hjälper det till att skapa en tydlig bild av arters förekomst. Observationer av arter över tid ger också viktig information om och hur arternas populationer förändras. Denna kunskap är viktig för att kunna prioritera och planera naturvårdsåtgärder och för att förebygga miljö- och klimatproblem.