Invasiva främmande arter påverkar gräsmarkernas bevarandestatus

Senast ändrad: 21 februari 2024
Hotade gräsmarker på Ölands alvar. Foto: Tomas Carlberg

[Publicerad 2019-05-17]. Att gräsmarkernas bevarandestatus i Sverige är dålig generellt är ingen nyhet. Men att situationen försämras också för alvar och karsthällmarker är en oroväckande utveckling som framkommer i årets rapportering enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Försämringen beror till stor del på spridningen av invasiva främmande arter i dessa miljöer.

Gräsmarkernas naturtyper är en variationsrik grupp av miljöer som till stor del är knutna till odlingslandskapet och som hyser en rik biologisk mångfald. Jord- och skogsbrukets utveckling under de senaste hundra åren har medfört dramatiska förändringar i landskapets utseende, och den har lett till att flera arter som tidigare var mycket vanliga idag minskar och är hotade. Odlingslandskapet fortsätter att förändras även idag i och med att jordbruk läggs ned och gräsmarker överges när utflyttningen från landsbygden fortgår. Gräsmarkernas bevarandestatus är därför mycket dålig då de växer igen eller planteras med skog.

 

Dagens natur är ett artikelflöde från SLU Artdatabanken. Här hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och naturvård.

 

Spärroxbär Cotoneaster divaricatus är numera en vanlig syn på Ölands Stora alvar. Arten har stor potential att kraftigt förändra naturtypen den förekommer i, enligt ArtDatabankens risklista. Foto: Thomas Gunnarsson

Tidigare ansågs marker knutna till kalkområden i södra Sverige tillhöra undantagen från den i övrigt dystra bilden av gräsmarkernas bevarandestatus. Naturtyperna alvar och karsthällmarker återfinns till stor del inom skyddade Natura 2000-områden på södra Öland, där omfattande restaurerings- och skötselinsatser har upprätthållit en gynnsam bevarandestatus. På senare år har dock flera rapporter uppmärksammat en allt snabbare spridning av främmande invasiva arter. Ölands Stora alvar har börjat koloniseras av bland annat olika typer av oxbär, särskilt spärroxbär Cotoneaster divaricatus, som i ArtDatabankens risklista placeras i den högsta riskkategorin, delvis på grund av att arten har stor potential att kraftigt förändra naturtypen den förekommer i.

Alvar och karsthällmarker är prioriterade naturtyper i art- och habitatdirektivet, och Sverige hyser en stor del av deras förekomst inom EU. Sverige har därför ett särskilt ansvar för att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för just dessa naturtyper. Bekämpningen av spärroxbär och andra invasiva arter är tillsammans med fortsatt hävd alltså mycket angeläget i dessa miljöer.

Text: Per Toräng och Anders Jacobson
Foto: Thomas Gunnarsson och Tomas Carlberg

 

Till Dagens natur

 

Tomas Carlberg var redaktör från 2017 till oktober 2019.

Fakta:

I artikelflödet Dagens natur hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och svensk naturvård. Tipsa gärna redaktionen om du har en nyhet eller idé. Mer om Dagens natur.