Hur många fjällvråkar övervintrar i Sverige?

Sannolikt övervintrar tusentals fjällvråkar i Götaland och Svealand samt några enstaka individer i Dalarna och Gästrikland. Fjällvråk har således samma övervintringsområde som ormvråk. Precis som när det gäller ormvråk är det i stort sett bara rapportkommittéerna (Rrk) i Uppland, Västmanland och Södermanland som regelbundet gör uppskattningar av antalet övervintrande fjällvråkar. Många andra rapportkommittéer publicerar vinterfynden men gör ingen bedömning av det totala antalet fjällvråkar. Däremot hamnar sommarfynden ofta i fokus och lyfts fram när fjällvråkens status ska summeras och publiceras.

Medelantalet övervintrande fjällvråkar per landskap åren 2008–2017. För Småland redovisas istället rapportområdena. Enligt denna analys, som bygger på de faktiskt rapporterade fjällvråkarna som övervintrar, blir medelantalet 670 individer.

Analysen som presenteras här räknar automatiskt antalet fjällvråkar och bygger på samma metod som när rapportkommittéerna gör sina bedömningar. Det blir en sorts räkning av klusterhopar av fynd, där det högsta antalet fynd får avgöra summan. Resultatet blir då schablonmässigt och inte lika exakt som när en Rrk-ledamot med lokalkännedom gör bedömningen. Analysen förutsätter också att fjällvråkarna är stationära och inte strövar omkring under den kallaste perioden; hur många fjällvråkar som strövar omkring är dock obekant. Analysen använder bara fynd som är rapporterade i Artportalen.

Av 28 400 observationer av fjällvråk under årets första sex veckor åren 2008–2017 är endast 7,5 % åldersbestämda och bara 3 % könsbestämda. Hade fler varit ålders- och könsbestämda hade precisionen i antalsuppskattningen kunnat bli högre. Som det är nu, finns risken att fåglar av olika kön och ålder räknas som en och samma individ.

Antalet årligen rapporterade fjällvråkar på vintern korrelerar nästan alla år med Svensk fågeltaxerings vinterpunktrutter, men inte lika väl som för ormvråk. Fjällvråken visar dock, precis som ormvråken, en svag ökning under åren 2007–2016, se diagram 1.

Antalet rapporterade fjällvråkar i Artportalen (blå linje) jämfört med index från Svensk fågeltaxerings vinterpunktrutter (röd linje), åren 2008–2016.

Gör man samma ”klusteranalys” av platser med fjällvråk i lappmarkerna perioden 15 juni–15 juli blir korrelationen mellan antalet par i norr och antalet vinterfåglar i söder förvånansvärt bra. Ju fler områden med fjällvråk under häckningstid, desto fler fjällvråkar blir det som övervintrar, se diagram 2.

Antalet rapporterade fjällvråkar vintertid i Artportalen (blå linje) jämfört med antalet områden med fjällvråkar i lappmarkerna under häckningstid (grön linje). Observera att sommarfynden är förskjutna ett år för att kunna jämföras med den efterföljande perioden i januari–februari.

Analysen av antalet fjällvråkar under vintern och antalet fjällvråkar i lappmarkerna under häckningstid korrelerar också rätt bra med antalet fjällvråkar som sträcker ut vid Falsterbo under hösten, se diagram 3.

Antalet rapporterade fjällvråkar i Artportalen (blå linje) jämfört med sträckräkningar vid Falsterbo (som ingår i Naturvårdsverkets miljöövervakning, orange linje). Observera att Falsterbos summor är förskjutna ett år för att kunna jämföras med den efterföljande perioden i januari–februari.

Text: Johan Nilsson
Foto: Hans Bister
Källor: Artportalen, Svensk fågeltaxering

Till Dagens natur

Tomas Carlberg var redaktör från 2017 till oktober 2019.