Hur går det för Sveriges fåglar?

Det viktigaste verktyget för rödlistning av fåglar är Svensk fågeltaxerings standardrutter som ger ett objektivt resultat för ett stort antal arter. För arter som är fåtaliga eller endast har ett begränsat utbredningsområde får andra källor användas som till exempel kustfågelinventeringar, art- eller ÅGP-projekt samt spontanrapporterade fynd i Artportalen. Till stor hjälp var också den EU-rapportering (artikel 12) som gjordes våren 2019, som alla länder inom EU sammanställer vart sjätte år, där trender och populationsuppskattningar görs på tolv respektive trettio års sikt.

Standardrutterna hade våren 2019 pågått under  21 år vilket innebär att det finns ett bra underlag för rödlistebedömning. Bättre underlag medför att några arter kan avföras från rödlistan och andra läggas till. Havstrut, fiskmås och drillsnäppa är nya arter på rödlistan där bättre dataunderlag kan ha spelat roll.

Enligt IUCN:s metodik för rödlistning görs bedömningen för hela Sverige. Så länge arten är stabil och väl spridd och fortfarande allmän ur ett nationellt perspektiv spelar det ingen roll om arten är på väg att försvinna från en del av landet. Då bedöms den som Livskraftig (LC). Å andra sidan kan en art som generellt uppfattas som vanlig ändå omärkligt minska i en oroväckande takt. En sådan minskning kan bara upptäckas genom standardiserad miljöövervakning som till exempel standardrutterna.

Tornseglare (Apus apus) (EN). En art som har svårt med boplatser. Ursprungligen häckade de i hålträd, en företeelse som numera nästan bara förekommer i Norrland. De allra flesta häckar under takpannor, en möjlighet som försvinner i rask takt. Foto: Johan Nilsson

Vanliga arter minskar

Om inget händer med gråtrut de närmaste åren kommer den att avföras från rödlistan nästa gång.  Gråtruten minskade kraftigt för 20 år sedan men har varit stabil på en lägre nivå sedan dess. Så länge en art inte minskar till kritiskt låga nivåer kan den alltså avföras från rödlistan trots att den försvunnit från stora delar av landet. Flera av våra skogs- och jordbruksfåglar uppvisar samma mönster,en minskning under senare delen av 1900-talet och en stabilisering under 2000-talet.

Två arter som minskat kraftigt under lång tid och nu har kritiskt små populationer är rödspov, Starkt hotad (EN) och fältpiplärka, Starkt hotad (EN). Dessa arter hade sannolikt försvunnit om inte åtgärder genomförts för att vidmakthålla och restaurera deras livsmiljöer.

Gråkråkan har minskat med mer än 15 procent under de senaste 18 åren och har en uppskattad population på 145 000 par. För tio år sedan sköts 95 000 kråkor (2009) men antalet som skjutits har minskat för varje år och 2018 sköts 45 000. Avskjutning, ändrad sophantering och korpens predation på kråkans ungar kan förklara varför kråkan minskar.

Backsvala Sårbar (VU)

Mer än hälften av våra tropikflyttare är idag rödlistade. Nya tropikflyttare på rödlistan är till exempel ärtsångare, svartvit flugsnappare, grönsångare och rörsångare. Av våra svalor är det nu bara ladusvala som har en stabil population. Backsvala höjs från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU) och gör därmed hussvala sällskap. Tornseglare, som även den, liksom hussvala livnär sig på luftplankton men inte är en svala bedöms nu vara Starkt hotad (EN), en försämring gentemot den tidigare klassningen som Sårbar (VU).

Ärtsångare (Sylvia curruca) (NT). En tropikflyttare som minskat med mer än 15% senaste tio åren. Foto: Johan Nilsson

Ett varmare klimat har det inte påverkat rödlistningen av fåglar nämnvärt på nationell nivå, men det går att se att hur utbredningsområdet förskjuts norrut. Arter som lavskrika, blåhake, videsparv och lappsparv minskar starkt i södra Norrland men har fortfarande goda populationer i norr.

Mindre hackspett (Dendrocopos minor) (NT). En art som kräver större sammanhängande områden med död ved. Foto: Johan Nilsson

Ytterligare åtta arter som är beroende av skogen blir nu rödlistade, det är till exempel skogsmesarna talltita och entita, ugglorna hornuggla och slaguggla som alla rödlistas som Nära hotad (NT). Två skogsarter som flyttats ner en kategori är lappmes och videsparv som verkar ha stabiliserats på en låg nivå från Sårbar (VU) till Nära hotad (NT).

Text och foto: Johan Nilsson

Till Dagens natur