SLU-nyhet

Hundnos med precision i jakten på invasiva arter

Publicerad: 03 november 2021
En kvinna med regnkläder och gul varselväst står på ett fält och håller en hund i koppel. Foto

Med hjälp av hundarna Sniff och Peggy hittades 10 000 svarthuvade sniglar under tre dagar i Jönköpings län. Och nyligen var de på flera nya platser i Uppsala län för att leta ännu fler sniglar. Att använda hundar är ett effektivt sätt att få ny kunskap om utbredningen av svarthuvad snigel och spansk skogssnigel. Och snart kanske de även kan söka efter andra artgrupper, både rödlistade och fler invasiva, vilket är en etablerad verksamhet i flera andra länder.

Att ta hjälp av hundar är ett mycket effektivt och miljövänligt sätt att hitta och bekämpa spridningen av oönskade sniglar. Att arbeta tillsammans med hundar är också ett bra sätt att få en bättre översikt över sniglarnas utbredning. Båda snigelarterna är invasiva även om det ännu är oklart hur stort hot den svarthuvade snigeln utgör. Svarthuvad snigel påträffades för första gången i Sverige i oktober 2019. Sedan dess har flertalet rapporter om arten inkommit och den har hittills hittats på ett 40-tal platser i Sverige. 

En gråbeige snigel med svart huvud ligger på en död gren på marken. Foto

Svarthuvad snigel når som vuxen en längd av 45–60 mm och kännetecknas av en grågul/gråvit kroppsfärg som kontrasterar mot ett mycket mörkt, svart till blåsvart huvud samt tentakler i samma mörka färg. Foto: Ulf Bjelke

Båda arterna förökar sig snabbt och om den svarthuvade snigeln inte begränsas tillräckligt snabbt är risken stor att den kommer att bli en lika stor skadegörare som den spanska skogssnigeln.

Luktar sig till slemmet

Marie Koenen och Kristin Lindell som båda arbetar med specialtränade hundar i avancerat specialsök av spansk skogssnigel (mördarsnigel) och svarthuvad snigel, berättar att deras hundar kan lukta sig till både sniglar och ägg beroende på art. Även sök efter humlebon har utförts.

– Hundarnas nosar är extremt känsliga när det gäller dofter, de letar både i luften och på marken efter sniglarna och har lärt sig att spåra slemmet. De hittar ägg från spansk skogssnigel innan kläckning; både färska, torra, gömda eller gamla ägg och de hittar unga sniglar under hela säsongen, berättar Kristin.

En vit hund med bruna och svarta fläckar nosar i behållare som sitter på en snurra. Foto

Här tränas hunden i att lära sig att söka dofter. Foto: Marie Koenen

Då en enda spansk skogssnigel kan lägga uppemot 400 ägg, är det en stor fördel om äggen kan hittas innan de kläcks. Men det är svårare att leta ägg från den svarthuvade snigeln.

­– Eftersom den svarthuvade snigeln lägger ägg på hösten och bara en gång är det svårare att få till träningen för hundarna. Därför har vi tränat hundarna på att hitta snigeln istället. En stor fördel att leta sniglar med hund är att de hittar det vi inte kan se med blotta ögat, vilket är bra eftersom den svarthuvade snigeln är mycket liten under en stor del av säsongen.

Hundnos med precision

Marie och Kristin har tre respektive två hundar som har tränats i samarbete med Hundcampus i Hällefors. Under mer än ett år har de arbetat med att utveckla idé till verklig bekämpning. De har tränat sina hundar att markera svarthuvad snigel och ägg från spansk skogssnigel. När hundarna lärt sig snigeldoften markerar de bara den vilket innebär att det inte är någon risk att andra inhemska snigelarter dödas.

– Andra snigelarter påverkas inte av bekämpningen, en hundnos har förmågan att med stor precision skilja på olika ägg. Något som kan vara svårt för det mänskliga ögat, menar Marie.

Enligt Marie och Kristin finns det ingen begränsning av hundarnas luktsinne.

– Jag är ganska säker på att en hund kan lära sig att söka vilken doft som helst. Det finns till och med hundar som har lärt sig hur sten luktar. Och det finns inte heller någon begränsning i hur många olika dofter en hund kan lära sig. Det viktiga är att man som hundförare är mycket tydlig med vad hunden ska söka i en given situation. Men det går även att lära en hund att söka flera dofter samtidigt, berättar Marie.

Hon har haft i uppdrag av en forskare på Lunds universitet att lära hennes hund att söka efter humlebon, något som fungerat bra.

– I Sverige finns det ungefär 40 olika arter av humlor så humledoften generaliseras för att hunden Ylle, som forskaren jobbar med, ska kunna markera alla arter, berättar Marie.

Maries hund Sniff har även sökt efter pyttesmå sändare som trillat av från koltrastar. Även sökandet efter ugglebollar har diskuterats, detta för att kunna analysera deras innehåll.

Ulf Bjelke, expert på SLU Artdatabanken, som bland annat arbetar med invasiva arter och den svenska rödlistan menar att användandet av sökhundar inom framtidens naturvård är mycket intressant. Hundar används idag framför allt i anglosaxiska länder för att spåra både ovanliga och invasiva arter. Det kan röra sig om bon av hotade fåglar på gräsmarker, salamandrar, grodor, sköldpaddor, fladdermusbon, humlebon eller svampar. Till och med fisk i vattnet kan hundar detektera. I Nya Zeeland har man framgångsrikt fått hundar att känna igen lukten av om invasiva karpfiskar finns i ett vatten. Spillning av särskilt intressanta djur brukar också kunna spåras. Det finns säkert utrymme för att även i Sverige i högre omfattning använda den här metoden för att hitta andra svårlokaliserade invasiva eller rödlistade arter. Det är bara fantasin som sätter gränsen.

Viktigt att rapportera till Artportalen

Om man hittar en svarthuvad snigel eller annan invasiv art bör man rapportera in den till Artportalen, så att de som arbetar med bekämpning av invasiva arter kan få en bättre bild av spridningen i Sverige. 

Text: Ulf Bjelke och Ulrika Sehlberg Samuelsson

 

Läs om svarthuvad snigel i Artfakta

Läs om spansk skogssnigel i Artfakta

Rapportera invasiva arter

Läs mer om spårande med hund inom naturvårdsarbete

Bennett, E. M., Hauser, C. E., & Moore, J. L. (2020). Evaluating conservation dogs in the search for rare species. Conservation Biology, 34(2), 314-325.

Cristescu, R. H., Miller, R. L., & Frere, C. H. (2020). Sniffing out solutions to enhance conservation: How detection dogs can maximise research and management outcomes, through the example of koalas. Australian Zoologist, 40(3), 416-432.

DeMatteo, K. E., Davenport, B., & Wilson, L. E. (2019). Back to the basics with conservation detection dogs: fundamentals for success. Wildlife Biology, 2019(1), 1-9.

Woollett, D. A., Hurt, A., & Richards, N. L. (2013). The current and future roles of free-ranging detection dogs in conservation efforts. Free Ranging Dogs and Wildlife Conservation. Oxford, UK: Oxford Univ Pr. p, 239-64.

Fakta:

I artikelflödet Dagens natur hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och svensk naturvård. Tipsa gärna redaktionen om du har en nyhet eller idé. Mer om Dagens natur.


Kontaktinformation