I Sverige häckar två underarter av gransångare: collybita och abietinus. Den nordliga underarten abietinus häckar i barrskogsmiljö från Värmland, Dalarna och norrut i hela Norrland nedanför fjällen, medan underarten collybita, som är knuten till lövskog, häckar i södra Sverige. Den sydliga underarten kom in i Sverige under 1970-talet, och expansionen har fortsatt så långt norrut att collybita möter abietinus i Svealand. I fält är underarterna i praktiken omöjliga att skilja åt, både vad gäller dräkt och läten, vilket innebär att det är vanskligt att utgå ifrån att det ena utbredningsområdet avlöser det andra. En gransångare som sjunger i en sydsvensk, ren lövskog torde vara en sydlig collybita, medan en som sjunger i barrblandskog längre norrut torde vara en nordlig abietinus. I vilket fall bör man rapportera alla gransångare som just ”gransångare”, utan att ange vilken underart man tror att det var baserat på biotop.
Dagens natur är ett artikelflöde från SLU Artdatabanken. Här hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och naturvård.
Gransångare Phylloscopus collybita. I Sverige förekommer två underarter; abietinus i norr och collybita i söder. Foto: Hans Bister
På 1970-talet – då de sydliga gransångarna av underarten collybita ännu var fåtaliga – anlände de första gransångarna nästan en månad senare än de första gör idag. Gransångare som art är kanske den art som tidigarelagt sin flyttning mest av alla. Men det beror framför allt på att en ny underart, nämligen collybita, förändrat gransångarens fenologi.
Karta 1: Medeldatum för första observationen av gransångare per rapportområde 2008–2017, baserat på fakta från Artportalen.
Karta 2: Gransångarens ankomst i Sverige – 2016 till vänster och 2017 till höger. Rött anger antal dagar arten är tidig i förhållande till medeldatum, och blått antal dagar arten kom senare än förväntat medeldatum.
Intressant är också att gransångaren, liksom sädesärlan, var sex dagar före schemat våren 2017. Båda dessa arter var två dagar före schemat våren 2016.
|
Medeldatum (2008-2016)
|
Första obs 2017
|
Skillnad (dagar)
|
Första obs 2016
|
Skillnad (dagar)
|
Skåne
|
16 mars
|
10 mars
|
-6
|
11 mars
|
-5
|
Blekinge
|
24 mars
|
21 mars
|
-3
|
25 mars
|
+1
|
Kronoberg
|
29 mars
|
21 mars
|
-8
|
30 mars
|
+1
|
Östra Småland
|
23 mars
|
17 mars
|
-8
|
28 mars
|
+5
|
Jönköping
|
31 mars
|
17 mars
|
-14
|
23 mars
|
-8
|
Öland
|
18 mars
|
17 mars
|
-1
|
15 mars
|
-3
|
Gotland
|
28 mars
|
22 mars
|
-6
|
22 mars
|
-6
|
Halland
|
18 mars
|
18 mars
|
0
|
13 mars
|
-5
|
Göteborg
|
21 mars
|
21 mars
|
0
|
22 mars
|
+1
|
Bohuslän
|
25 mars
|
19 mars
|
-6
|
23 mars
|
-2
|
Dalsland
|
1 apr
|
26 mars
|
-6
|
4 apr
|
+3
|
Västergötland
|
24 mars
|
18 mars
|
-6
|
22 mars
|
-2
|
Närke
|
30 mars
|
27 mars
|
-3
|
31 mars
|
+1
|
Östergötland
|
2 apr
|
25 mars
|
-8
|
29 mars
|
-4
|
Södermanland
|
2 apr
|
26 mars
|
-7
|
30 mars
|
-3
|
Stockholm
|
3 apr
|
18 mars
|
-16
|
27 mars
|
-7
|
Uppland
|
6 apr
|
26 mars
|
-11
|
29 mars
|
-8
|
Västmanland
|
7 apr
|
27 mars
|
-11
|
2 apr
|
-5
|
Värmland
|
3 apr
|
23 mars
|
-11
|
2 apr
|
-1
|
Dalarna
|
6 apr
|
2 apr
|
-4
|
2 apr
|
-4
|
Gästrikland
|
7 apr
|
26 mars
|
-12
|
4 apr
|
-3
|
Hälsingland
|
11 apr
|
5 apr
|
-6
|
7 apr
|
-4
|
Medelpad
|
15 apr
|
9 apr
|
-6
|
12 apr
|
-3
|
Ångermanland
|
16 apr
|
9 apr
|
-7
|
12 apr
|
-4
|
Västerbotten
|
14 apr
|
8 apr
|
-6
|
13 apr
|
-1
|
Norrbotten
|
22 apr
|
17 apr
|
-5
|
18 apr
|
-4
|
Jämtland
|
11 apr
|
3 apr
|
-8
|
14 apr
|
3
|
Södra Lappland
|
13 apr
|
6 apr
|
-7
|
15 apr
|
2
|
Norra Lappland
|
14 apr
|
27 apr |
13 |
20 apr |
6 |
Tabell 1. I tabellen visas gransångarens medeldatum för SOF Birdlife:s rapportområden samt förstadatum för flyttande gransångare åren 2016 och 2017. Under våren 2017 anlände gransångare tidigt eller mycket tidigt jämfört med det ”normala” – i snitt sex dagar tidigare. Under 2016 kom de också tidigare, men då bara i snitt två dagar tidigare än normalt.
Text: Johan Nilsson
Foto: Johan Nilsson och Hans Bister
Källa: Artportalen
Tomas Carlberg var redaktör från 2017 till oktober 2019.