Från Svalan till den viktiga Checklistan

Artportalens snart 54 miljoner fynd av fåglar är viktiga för svensk naturvård. Den stora mängden observationer utgör ett unikt material som kan användas för till exempel naturvårdsplanering eller för att studera trender och förändringar i svensk natur. Men underlaget kan bli ännu bättre med hjälp av Checklistan, ett verktyg som framför allt används för att skapa viktigt frånvarodata.

– Vi vill uppmuntra alla som rapporterar att använda checklistan som lanserades förra året. Eftersom Artportalen överlåter till användaren att själv bestämma vad som ska rapporteras anges sällan hur länge fältbesöket varar och framför allt saknas uppgiften om användaren rapporterade alla arter som denne såg eller bara de mest intressanta. Vilka arter som sågs, vilka som inte sågs och hur länge man höll på är viktig information för forskaren, berättar Johan Nilsson, miljöanalytiker vid SLU Artdatabanken.

Viktigt för forskaren

Genom att rapportera via checklistan skapas frånvarodata som ger forskare nya möjligheter att sammanställa data om arters förekomst, årstidsbundna variationer, förändringar i arters utbredning, flyttningsmönster och samband mellan olika arter.

– Arter som plötsligt inte längre syns där de brukar finnas är en viktig signal till naturvården. Via checklistan får också mer information om när de stora flytt-tågen går för olika fågelarter. Att rapportera med checklistor gör med andra ord generell nytta för fågelskyddet, menar Johan Nilsson.

Mycket har dock hänt inom fågelrapportering sedan den först digitaliserades. 

– ”Svalan” som lanserades 15 juni 2000 var världens första rapportsystem ”online” för fåglar som sparade fynden i en databas. Det gick att söka efter fynden och visa dem på kartor och listor. Konceptet var från början att samla in det fågelskådare normalt noterade i sina obs-böcker och för att underlätta för landets rapportkommittéer att samla fynd för de regionala fågelrapporterna. Snabbt blev dock de intressantaste arterna i minoritet. Mest rapporterade arter är numera talgoxe och gräsand. Två arter som tillsammans står för nästan 2 procent av alla fynd, berättar Johan Nilsson.

Kan vi lära av andra länder?

Liknande grundkoncept har de andra stora rapportsystemen i Europa Ornitho (Schweiz, Österrike, Tyskland, Italien, Frankrike, Polen och Katalonien), Observation/Observado (Nederländerna, Belgien, Luxemburg) där fyndet och fyndets kvalitét är i fokus. Amerikanska eBird och brittiska BirdTrack har istället artlistan i fokus, vilka arter som rapporteras och framför allt vilka som inte rapporteras samt hur länge fältbesöket varat. Allt för att skapa ett bra statistiskt underlag.

– I dessa system spelar kvalitén på de enskilda fynden inte lika stor roll. Tanken har aldrig varit att använda dem enskilt i t ex fågelrapporter. När eBird lanserades 2004 kunde man bara rapportera art, antal och plats. Inga underarter, inget kön, ålder eller aktivitet. Det såg ut som en e-handelsplats för att köpa byxor för märke, storlek och antal. I Storbritannien och Nordamerika finns fortfarande en uppsjö av lokala rapportsystem för fågelrapporter, säger Johan Nilsson.

Johan menar att under senare år har de olika systemen närmat sig varandra. Det går att rapportera betydligt noggrannare i eBird och BirdTrack idag även om artlistan fortfarande är i fokus och de andra europeiska rapportsystemen numer erbjuder möjligheten att rapportera en komplett artlista.

EuroBirdPortal redovisar var kompletta artlistor rapporterats under 2019, se ingressbild.

Checklistor i Artportalen 2019.

Artportalens webbapp för att rapportera kompletta artlistor har sedan starten i mars 2019 genererat 660 000 fynd men av dessa ingår bara 57 procent i kompletta artlistor. Det innebär  att webbappen använts i stor omfattning för att rapportera 376 000 spontanfynd. Hälften av alla checklistor är inte längre än 30 minuter. En användbar checklista kan vara fem minuter men kan också sträcka sig över flera timmar så länge man håller sig inom ett och samma område. 

Blåa staplar visar antalet checklistor per 10 minutersperiod. Den röda linjen visar medelvärdet för hur många arter som ses/checklista.

73 procent av alla observationer av fåglar rapporteras samma dag som de sågs och 19 procent av dessa gör med mobila verktyg och 13 procent av dessa görs med Checklistan. Det betyder att 81 procent av alla dagsobservationer rapporteras först vid hemkomsten framför datorn.

Om du vill göra en insats för att öka kunskapen om vår fågelfauna boka en standardrutt eller var aktiv i någon annan del av Svensk fågeltaxering. Vill du hellre vara fri och obunden, gör checklistor.

Text: Dagens natur har intervjuat Johan Nilsson. 

Till Dagens natur