Fortsatt dystert för våra mest hotade dagfjärilar

Senast ändrad: 21 februari 2024
spräcklig fjäril på lila blomma. Foto

[Publicerad 2021-05-10]. Det går dåligt för många av de dagfjärilar som är knutna till ängs- och betesmarker och i dagsläget omfattas tio dagfjärilar av åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP). Läget är särskilt kritiskt för kronärtsblåvinge och veronikanätfjäril som trots omfattande åtgärder kanske redan har dött ut från landet. För att vända den negativa trenden för dagfjärilarna och alla andra arter som hör odlingslandskapet till, krävs det en riktad satsning för bevarandet av odlingslandskapets biologiska mångfald.

 

Dagens natur är ett artikelflöde från SLU Artdatabanken. Här hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och naturvård.

 

Under perioden 2010 till 2020 har gruppen gräsmarksfjärilar minskat med 30 procent, men den riktigt stora minskningen ligger åtskilliga decennier tillbaka i tiden. 

 

Grå streck över diagram. Diagram

Figur 1. Sammanvägda trender för de svenska arter som finns med i den europeiska miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar. Den blå linjen visar uppskattat trendindex. Ytan mellan de streckade linjerna anger 95 % konfidensintervall. Gråa, fyllda cirklar visar varje års trendindex och strecken ovan och nedan cirkeln visar 95 % konfidensintervall. Miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar minskar signifikant under perioden. Källa: Pettersson, L.B., Arnberg, H. & Mellbrand, K. 2021. Svensk Dagfjärilsövervakning, årsrapport för 2020. Biologiska institutionen, Lunds universitet.

 

Den primära orsaken är de storskaliga förändringar av brukande och markanvändning som helt förändrat landskapet i Sverige under de senaste 150 åren. Sedan 1950-talet har arealen ängs- och betesmark minskat kraftigt i landet och idag återstår mindre än 1 procent av ängsmarken och omkring 10 procent av naturbetesmarkerna. Och den negativa utvecklingen fortsätter. Småbruken försvinner, många marker överges och växer igen och i de kvarvarande gräsmarkerna sker en kontinuerlig utarmning av floran och faunan. De kvarvarande markerna blir dessutom allt mera isolerade och många ligger som öar i ett ogästvänligt landskap.

Åtgärder gör nytta – i de flesta fall

Tio av de mest hotade dagfjärilarna har egna åtgärdsprogram). Länsstyrelserna har i många fall arbetat mer än tio år med riktade åtgärder för att bevara de utpekade arterna. Utgångsläget var i många fall mycket svårt med små isolerade populationer och kraftigt minskande arealer livsmiljö. Uppföljning av genomförda åtgärder visar dock att de flesta av arterna svarar positivt på dessa och på lokal skala kan man se en viss stabilisering av bestånden.

Ljusblå fjäril på grönt blad. FotoKronärtsblåvinge Foto: Thomas Johansson

Framtidsutsikterna är dåliga

På större skala är utvecklingen dock fortsatt negativ. Sveriges rapportering av bevarandestatus för arter och livsmiljöer i art- och habitatdirektivet – den så kallade artikel 17-rapporteringen – ger en tydlig bild av hur allvarligt läget är. Under perioden 2013 till 2018 bedömdes samtliga dagfjärilar som omfattas ha dålig bevarandestatus samtidigt som fjärilarnas livsmiljöer (odlingslandskapets gräsmarker och våtmarker) genomgående har dålig bevarandestatus. Såväl artikel 17-rapporteringen som den nationella miljömålsuppföljningen visar dessutom att utvecklingen av denbiologisk mångfalden i odlingslandskapet går åt fel håll

Alla klarar sig inte

Trots omfattande åtgärder har Sverige troligtvis förlorat två dagfjärilsarter under de senaste två åren. Veronikanätfjäril sågs senast sommaren 2018 och kronärtsblåvinge senast sommaren 2019. Båda arterna har eftersökts intensivt utan resultat.

Ytterligare insatser krävs

För att vända den negativa utvecklingen och upprätthålla de svagt positiva trender som några av arterna inom ÅGP uppvisar krävs omfattande åtgärder och ett långsiktigt arbete. För att lyckas krävs att berörda myndigheter samverkar med markägare, brukare och andra aktörer i landskapet. Bland de som arbetar praktiskt med ÅGP på länsstyrelserna finns kunskaperna och erfarenheterna som behövs för att genomföra rätt åtgärd på rätt plats. Länsstyrelsernas planer för grön infrastruktur är ett värdefullt underlag när det gäller att skapa sammanhängande förekomster och uppnå gynnsam bevarandestatus på nationell nivå.

Naturvårdens insatser

Länsstyrelserna arbetar med reservatsbildning och punktinsatser utanför de skyddade områdena för att rädda de mest hotade arterna. De som arbetar med ÅGP planerar och genomför ofta åtgärderna i egen regi, men det förekommer också att man skriver naturvårdsavtal med intresserade markägare. Detta är tyvärr inte tillräckligt för att motverka negativa effekter till följd av strukturförändringar inom jordbruket.

Miljöstöden

Det i särklass viktigaste styrmedlet är miljöstöden inom landsbygdsprogrammet. Jordbruksverket har en nyckelroll vid utformningen av stödsystemet men har hittills inte lyckats utforma dem så att de tar hänsyn till de mest hotade arterna. Bevarandet av väddnätfjäril och många andra hotade arter i odlingslandskapet försvåras av att fjärilarnas livsmiljöer mycket sällan kvalificerar sig för miljöersättning som dagens system är utformat. Det gör att markerna antingen betas för hårt eller att de överges och växer igen.​​

 

Textförfattare: Sofia Gylje Blank och Mikael Svensson

Fakta:

I artikelflödet Dagens natur hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och svensk naturvård. Tipsa gärna redaktionen om du har en nyhet eller idé. Mer om Dagens natur.