SLU-nyhet

Första svenska angreppen av stekel på ask

Publicerad: 28 september 2020
Grenar på träd där bladen är uppätna. Foto

Har du under sommaren sett kalätna askar? Då kan det vara angrepp av växtstekeln Tomostethus nigritus. Under de senaste decennierna har massförekomster i Europa rapporterats allt mer frekvent och nu har angreppen även noterats i Sverige.

Växtstekeln Tomostethus nigritus förekommer normalt i mycket små populationer. Enstaka massförekomster är kända, men sedan 90-talet och ännu mer under 2000-talet har det rapporterats allt fler utbrott av arten med kalätna askar som följd. I Sverige noterades de första utbrotten på Gotland men har nu även observerats på Öland och i Uppland. De typiska angreppen är lätta att känna igen och fler rapporter är välkomna för att vi ska kunna skapa oss en bild av artens ekologi.

Växtstekel.jpg

Den grönaktiga larven har ofta diffusa, vita längslinjer. Den gräver ner sig i marken redan i juni men de avätna löven är synliga långt därefter. CC BY 3.0. Gyorgy Csoka.

Äter bara på ask

Tomostethus nigritus är en liten, svårbestämd, svart växtstekel som saknar svenskt namn. Den förekommer i stort sett hela vägen från Västeuropa till Japan där värdväxten förekommer. Bara askar, Fraxinus, är kända som födoval och massförekomster av larver har noterats på den vanliga asken Fraxinus excelsior men också på den sydeuropeiska smalbladiga asken F. angustifolia. I laboratorium förtär de även löv av andra askarter men i naturen har man noterat att stekeln endast angriper någon av arterna ovan, trots att andra askarter står bredvid. Uppenbarligen är det något annat än endast art som styr val av värd.

De vuxna djuren flyger omkring och lägger ägg på asklöven under våren och larverna äter fram till juni eller början av juli då de gräver ner sig i marken för förpuppning. De karakteristiska ätspåren är dock synliga ända fram till lövfällningen. Den större delen av bladskivan äts upp och bara bladskaft och grövre bladnerver lämnas. Alla löven på enstaka grenar eller träd kan ätas upp, men det har hänt att även hela trädbestånd blivit kalätna.

Under de senaste decennierna har massförekomster i Europa rapporterats allt mer frekvent. Flera av rapporterna kommer från parker och stadsmiljöer, vilket naturligtvis kan bero på att det är där människor rör sig och reagerar om träden avlövas. I flera fall har det handlat om angrepp på smalbladig ask som planterats betydligt längre norr om dess naturliga utbredning.

Angripet askblad.jpg

Ätspåren är karakteristiska, bara bladskaft och grövre nerver lämnas kvar. CC BY 4.0. Gabriel Tjernberg.

Fenologi - naturens återkommande tidsmönster

I de försök som gjorts för att förklara utbrotten har man uteslutit faktorer såsom trädens ålder och hälsa. Den troligaste förklaringen just nu bygger på fenologin, naturens återkommande tidsmönster, hos stekel och värd. Under vissa förhållanden uppstår en optimal synkronisering mellan stekelns flygtid och askens lövsprickning. Det stämmer i så fall väl överens med det till synes slumpartade uppträdandet hos massförekomsterna. Men det skulle också kunna förklara varför många utbrott sker i städer, där det i genomsnitt är varmare än ute i landskapet, och varför den smalbladiga asken så ofta angrips då denna har en betydligt tidigare lövsprickning än den nordligare asken.

Om denna förklaring stämmer så väcker den två intressanta tankar om framtiden. Att den pågående globala uppvärmningen påverkar arterna är ju ingen hemlighet, där vissa arter gynnas och andra missgynnas. I praktiken skulle vi kunna få fler massutbrott och skador på växtligheten, även av inhemska arter som tidigare inte uppträtt på det sättet.

En annan fundering är om främmande trädslag och provenienser (ursprung) kan påverka skadebilden, såsom den smalbladiga asken gjort i vissa länder. Genom att ha en annan fenologi kan de bli en utmärkt värd för någon annan organism som kan bygga upp sina populationer till en nivå där skadorna kan bli svåra även på inhemska arter. Detta skulle i så fall vara ett problem utöver den risk för främmande arter som införsel av nya trädslag och trädgårdsväxter redan bidrar med.

Text: Artur Larsson

Fakta:

I artikelflödet Dagens natur hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och svensk naturvård. Tipsa gärna redaktionen om du har en nyhet eller idé. Mer om Dagens natur.


Kontaktinformation
Sidansvarig: ulrika.sehlberg.samuelsson@slu.se