Antalet våtmarker – viktiga för en mängd arter – har minskat drastiskt de senaste hundra åren. Idag satsas därför stora summor på att restaurera och anlägga våtmarker för att gynna våtmarkernas mångfald, men även för att förbättra vattenkvalitet, fånga upp kväve och fosfor från jordbruket samt för att skapa vattenreservoarer för att klara torrår i jordbruket. Men får dessa åtgärder någon effekt på våtmarkernas biologiska mångfald?
Dagens natur är ett artikelflöde från SLU Artdatabanken. Här hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och naturvård.
Sätten att restaurera naturliga våtmarker och fågelsjöar i odlingslandskapet är många, och vi vet inte alltid om de har de positiva effekter på fågelfaunan som vi förväntar oss. Är det alltid bra att ha en blå bård mellan vass och gräsmarker? Ska vi tillåta översvämningsområden på gräsmarker och åkrar? Ska gräsmarkerna runt våtmarken betas eller slåttras? Ska man alltid anlägga häckningsöar och slå vass? Kan restaureringar till och med ha negativa effekter på fågelfaunan genom att attrahera predatorer som mink, räv, tranor och havsörnar? Kanske attraherar restaurerade naturliga våtmarker även stora mängder rastande betande fågelarter som gäss, svanar och tranor, vilket kan leda till betydande skördeförluster för lantbrukarna i närområdet.
En annan lika aktuell fråga är hur vi kan ersätta förlorade våtmarker och deras mångfald av våtmarksarter när nya vägar, järnvägar och bostadsområden byggs. Idag ställs krav på planerare av infrastrukturer att kompensera förluster av biologisk mångfald i sådana projekt. Men även här saknas kunskap om hur vi kan kompensera en förlust av en naturlig våtmark genom att restaurera eller anlägga nya våtmarker. Under de senaste 20 åren har anläggandet av mindre våtmarker varit omfattande, bl.a. med målet att öka våtmarkernas biologiska mångfald. Men hur effektiv är egentligen anlagda våtmarker som en naturvårdsåtgärd, och hur kan vi kompensera förluster av naturliga våtmarker med att anlägga nya? Påverkar omgivande landskap och närhet till andra våtmarker art- och individrikedom i anlagda våtmarker?
Ett myller av arter… snatterand, bläsand, gräsand, vigg… hur ska jag hinna räkna och se allt? Ibland kan det vara svårt att hinna med att räkna exakt. Då är det ändå bättre att uppskatta antalet av en viss art än att bara rapportera att arten är ”noterad”. Foto: Tomas Carlberg
Frågorna kring satsningen på myllrande våtmarker är många, och detsamma gäller idéerna om vad som är bäst för djurens och växternas mångfald, men förvånansvärt få större inventeringar och utvärderingar har gjorts. Därför har vi inga övergripande svar på frågorna ovan eller på frågan om det är effektivare att anlägga många små än få stora våtmarker – en klassisk fråga inom naturvården. Det krävs mer resurser för fler inventeringar av våtmarker. Dagens standardiserade fågelräkningar räcker tyvärr inte till för att undersöka lokala förändringar i fågelpopulationer i en våtmark eftersom de är anpassade för att fånga upp storskaliga nationella trender över år.
Det är här du som rapportör kan göra skillnad! Hjälp till med att lägga grunderna för ett mer effektivt fågelskydd i våra våtmarker genom att använda dig av Artportalens checklisterapportering!
I checklisterapporteringen listar du antal av samtliga arter fåglar du ser under den tid du besöker din favoritvåtmark. Den stora fördelen med checklisterapporteringen jämfört med den vanliga spontanrapporteringen på Artportalen är att via checklistan får vi även information om vilka arter som inte setts. Informationen om så kallade ”nollor” tillsammans med antal individer av sedda arter blir då mer lik vanlig inventeringsmetodik och ger därför ett mer robust underlag för utvärderingar och undersökningar om hur man bäst ökar våtmarkernas mångfald av fåglar. Ju fler gånger du besöker din våtmark desto bättre och mer precisa data får vi via checklisterapporteringen, och vi får till och med möjlighet att uppskatta sannolikheten för att missa en art trots att den finns i våtmarken. För inte tror du väl att du sett allt när du packar ner tubkikaren och beger dig hem?
Att räkna antal individer av riktigt vanliga arter – som t.ex. skrattmås, gräsand och sothöna – kan kännas jobbigt, men det är ändå bättre att du rapporterar ett uppskattat antal än att du bara rapporterar arten som ”noterad”. Visserligen är en uppskattning alltid osäker, men den har ändå mer information i sig än en simpel notering. Försök alltså alltid att uppskatta antal och glöm inte att gräsand, sothöna och skrattmås är lika intressanta som de ovanligare och kanske mer karismatiska våtmarksarterna rödspov, rördrom och svarttärna för miljömålet ”myllrande våtmarker”. Njut av våtmarkernas liv och skönhet, håll kikaren torr, använd checklisterapporteringen och hjälp till med att bygga upp bra data för att skydda våtmarksfåglarna och för att förbättra naturvårdsåtgärderna!
Text: Tomas Pärt
Foto: Tomas Carlberg
Läs mer om checklistor på Artportalen
Tomas Carlberg var redaktör från 2017 till oktober 2019.
