SLU-nyhet

Den skyddade naturen i Sverige är skevt fördelad

Publicerad: 17 juni 2021
Blå skylt med texten naturreservat sitter på en trästolpe i skogen. Foto

Europaparlamentet beslutade i juni 2021 att 30 procent av EU:s yta ska vara skyddad natur senast 2030. I Sverige är idag knappt 15 procent av land- och sötvattensdelen skyddad. Arealen är dessutom skevt fördelad där hela 19 procent av Norrland har någon form av skydd medan siffran för Götaland och Svealand endast är omkring 7 procent. Detta trots att de södra delarna hyser en majoritet av de hotade arterna i landet, där många är starkt gynnade av natur som är undantagen från hårt brukande.

Naturreservat, nationalparker, Natura 2000-områden, naturvårdsområden, biotopskyddsområden, och naturvårdsavtal utgör knappt 15 procent av Sveriges land- och sötvattensareal. Dessa områden är dock inte representativa i hela Sverige utan skevt fördelade. I Norrland har 19 procent av ytan skydd, främst stora fjällområden, medan motsvarande siffra för Götaland och Svealand är omkring sju procent. De skyddade områdena har mycket stor betydelse för våra arter, inte minst många rödlistade, då dessa områden ofta är refuger* där arternas livsmiljöer finns kvar i det annars ofta hårt brukade vardagslandskapet. Många rödlistade arter är helt beroende av areellt skydd med hög kvalitet på skyddet. Trots att de sydliga landsdelarna hyser den absolut övervägande delen av de rödlistade arterna (3 700 mot 1 700 i Norrland), samt har det hårdaste trycket på naturen på grund av en högre befolkningstäthet, är andelen skyddad natur som lägst här. Om Götaland och Svealand jämförs med länder i Europa (ytorna är i samma storleksordning som flera medelstora länder på kontinenten) så är andelen skyddad natur betydligt lägre än i många av dessa (Världsbanken), även om definitionen på vad som avses med skydd skiljer sig mellan länder.

Karta över Sverige med skyddade områden utmärkta med färg. Illustartion

Karta över den skyddade naturen i Sverige. Grönt är landareal, ljusblått är sötvatten och mörkblått är marina skyddade områden. Som synes är arealen skyddad natur störst i norr, och särskilt i fjällen, inklusive Dalafjällen i Svealand. På flera håll i södra Sverige pågår skogsbruk även i stora delar av skyddade områden, till exempel i Glaskogen och i Kloten–Malingsbo i Svealand.

Skyddat land och sötvatten

Av de sju procent som är skyddad natur i Götaland och Svealand, är fem procent landareal och två procent sötvattensområden. Landdelarna hyser dock betydligt fler rödlistade arter än sötvattensdelarna (3 500 respektive 230). Särskilt Götaland sticker ut, endast fyra procent  av landekosystemen har skydd (av totalarealen skyddad natur i Götaland är hela 40 procent sötvatten). Således är ytan landekosystem som är skyddad mycket låg i södra Sverige. I hela Sverige är 15 procent av den skyddade arealen sötvatten. I Norrland är siffran 12 procent och i Göta/Svealand 27 procent. Skyddat sötvatten är ofta reglerat och de aktiviteter som ändå pågår där i form av fiske och båtliv påminner ofta om hur det ser ut i icke skyddade vatten. Tillträdesförbud under delar av året i form av fågelskydd förekommer dock.

Brunspräcklig fågel sitter i skogen. Foto

Många betraktar järpen som en Norrlandsfågel men den finns i stora delar av landet. Den har likt skogshönsen orre och tjäder minskat betydligt i södra Sverige. Ny forskning visar att järpen kräver större sammanhängande areal av äldre, flerskiktad skog, vilket kan vara en av anledningarna till att den har minskat i Götaland och Svealand. Foto: Francesco Veronesi CC BY-SA 2.0

För små reservat

Förutom att totalarealen skyddad natur är låg i södra Sverige är de skyddade områdena dessutom oftast för små och utspridda för att kunna hysa livskraftiga bestånd av ytkrävande arter. Endast nio sammanhängande landområden med skydd större än 10 000 hektar (1 kvadratmil) finns i södra Sverige jämfört med 18 i Norrland. Av de nio i södra Sverige ligger dessutom tre i Dalafjällen, vilket innebär att endast sex områden i södra Sveriges lågland är rejält stora. Av de största skyddade områdena i södra Sverige är skogsbruk tillåtet i stora delar, till exempel i Glaskogen (524 hektar av knappt 29 000 är skyddade mot avverkning), medan andra i huvudsak består av myrmark (Store Mosse) eller öppet vatten (hela Vättern), samt nyligen brunnen och nu uppväxande skog (Hälleskogsbrännan). Det innebär att väldigt få större områden med äldre skogar är skyddade i södra Sverige. Ny forskning visar att för rödlistade och minskande skogsarter som mindre hackspett och järpe är de flesta av dagens reservat i (södra) Sverige för små (Orlikowska m.fl. 2020). Svart stork är Nationellt utdöd (RE) i Sverige sedan 1933 men har en stark population på andra sidan Östersjön i Baltikum, Polen och Tyskland. Bristen på stora sammanhängande områden med äldre skog och våtmarker är troligen en viktig anledning till att ”odinsvalan” inte har kunnat återkolonisera södra Sverige (Jiborn 2020). För att gynna ytkrävande arter föreslås, utöver ett fortsatt utökat skydd, buffertzoner med naturvårdsanpassat skogsbruk och en satsning på naturturism (Jiborn 2020) kring större skyddade områden. Målbilden skulle behöva vara att återfå en regelbundet häckande population av svart stork i södra Sverige. Detta skulle samtidigt medföra att en lång rad andra arter gynnas.

En svart fågel med vit buk, orange näbb och ben flyger mot himlen. Foto

Svart stork minskade från mitten av 1800-talet i södra Sverige och den sista regelbundna häckningen konstaterades 1933 i Småland. Den har starka populationer i flera länder kring Östersjön. Det bör vara en målbild att skapa förutsättningar och få tillbaka en population av regelbundet häckande svart stork i svensk natur. En förutsättning för det verkar vara stora sammanhängande områden av äldre skog och fungerande våtmarker. Foto: Anett Schwetasch CC BY-SA 4.0

För många av Sveriges arter, vilka Riksdagen genom miljömålen har beslutat ska kunna fortleva i gynnsamma bestånd, är det viktigt att skyddet av värdefulla miljöer i södra Sverige ökar, inte minst av större områden. I början av juni 2021 röstade Europaparlamentet med stor majoritet igenom EU:s nya biodiversitetsstrategi. Den innefattar bland annat att 30 procent av arealen ska avsättas som skyddad natur senast år 2030.

* tillflyktsort

Text: Ulf Bjelke, Sebastian Sundberg och Sofie Wikberg

Källor

Jiborn, P. 2020. Debatt: Kan turism värna en folkskygg odinsvala? Fauna och Flora 115(1): 22–24.

Orlikowska, E.H., Svensson, J., Roberge, J.-M., Blicharska, M. & Mikusiński, G. 2020. Hit or miss? Evaluating the effectiveness of Natura 2000 for conservation of forest bird habitat in Sweden. Global Ecology and Conservation 22: e00939.

Stor ökning av skyddad havsareal, Statistiknyhet från SCB och Naturvårdsverket 2021-05-27 9.30

Biologisk mångfald: Parlamentet kräver bindande naturskyddsmål, pressmeddelande 2021-06-09

Skyddad natur i siffror, Naturvårdsverket

Skyddad natur, Världsbanken

 

Så här gjordes beräkningarna

Vi har baserat beräkningarna på de siffror som SCB och Naturvårdsverket redovisar, det vill säga totalt 15 procent skydd i Sverige. Därefter har vi beräknat andelarna i Göta-/Svea-/Norrland samt fördelningen mellan sötvattens- och landekosystem.

Beräkningarna har gjorts utifrån Fastighetskartans GIS-skikt. Utifrån dessa ingår vattendrag bredare än 6 meter och stillastående vatten större än 500 m2 i siffran som anger att 15 procent av de skyddade områdena utgörs av sötvatten.

För att beräkna arealen sammanhängande skyddade områden har all skyddad fastmark respektive sötvatten som ligger inom en kilometer räknats som sammanhängande, så beräkningen avser inte de enskilda formellt skyddade områdena.

Marina delar av Sverige har cirka 12 procent skyddad natur och behandlas inte i artikeln och siffrorna ovan.

 

Fakta:

I artikelflödet Dagens natur hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och svensk naturvård. Tipsa gärna redaktionen om du har en nyhet eller idé. Mer om Dagens natur.

Sidansvarig: ulrika.sehlberg.samuelsson@slu.se