SLU-nyhet

Den alpina regionen klarar sig bättre i Sverige än i övriga EU

Publicerad: 23 oktober 2020
Stenar på gräsmark i alpin miljö. Foto

Bevarandestatusen för arter och naturtyper i den svenska alpina biogeografiska regionen är bättre än för samma region i EU som helhet. Det visar den nya statusrapporten State of Nature in the EU. Bedömningen visar att bevarandestatusen i Sverige är gynnsam till 68 procent medan motsvarande siffra för EU som helhet är 25 procent. Det är tack vare en stor andel skyddade områden och ett lägre exploateringstryck som Sveriges situation ser bättre ut.

Sverige lämnade 2019 in den tredje utvärderingen enligt art- och habitatdirektivet. Bedömningen av den alpina biogeografiska regionen ser relativt bra ut jämfört med andra regioner. Även om vi inte når gynnsam bevarandestatus för alla arter och naturtyper, skiljer sig Sveriges alpina region från övriga EU med 68 procent av arter och naturtyper i gynnsam bevarandestatus jämfört med 25 procent för EU som helhet. Orsaken är att Sverige har en hög andel skyddade områden och ett lägre exploateringstryck i regionen än vad övriga EU har. Att exploateringstrycket är lägre kan förklaras av geografiska och klimatiska förhållanden. Inom den alpina regionen, exempelvis i Centraleuropa, är de klimatiska förhållanden mera gynnsamma för bland annat jordbruk, vilket anses ha en stor negativ påverkan. Befolkningstäthet och en större turism pekas ut som allvarligare hot i de biogeografiska alpina regionerna i övriga EU än i Sverige.

Liggande diagram med gröna, gula, röda staplar.

Figuren jämför bedömningarna av bevarandestatus inom alpin biogeografisk region i Sverige jämfört med övriga EU. Underlag till EU-stapel från Eionet

Alpint biogeografiskt seminarium 2020

För att samordna arbetet och förbättra bevarandestatusen i EU genomfördes ett alpint biogeografiskt seminarium 8 till 11 september i år, med Sverige som värd. Seminariet genomfördes digitalt, med upp till 115 deltagare från tolv länder uppkopplade samtidigt. Dagarna varvades med tematiska presentationer i plenum med påföljande diskussioner i mindre grupper. För att kartlägga pågående aktiviteter inom EU genomfördes även ett pass med kortare inlägg (”knowledge market”), där flera projekt och praktiska exempel presenterades. 

Den pågående förlusten av artrika alpina gräsmarker är den enskilt viktigaste påverkansfaktorn. En viktig skillnad mellan länderna är att förlusten i vissa länder kopplas till intensifiering av jordbruket, medan den i andra kopplas till nedläggning av lantbruk och ofta frånflyttning, med påföljande igenväxning. För att säkra framtiden för dessa områden och de som ska bo där krävs en samordnad strategi med ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv.   

Effekterna från den pågående klimatförändringen har inte slagit igenom – än. Viktiga åtgärder för att anpassa sig till och lindra effekterna är åtgärder kopplade till bevarande av myrmarker, våtmarker, skog och bibehållande av lågintensivt jordbruk. Samarbeten över landsgränser, såsom utbyte av erfarenheter och data, är en förutsättning och åtgärder behöver täcka in effekter på lång och kort sikt.

Förbättrad konnektivitet (ett generellt mått på arters möjlighet att sprida sig mellan olika platser med livsmiljöer) var ett annat tema som diskuterades. Samarbete över landgränser lyftes som viktigt, samt att även ta fram goda exempel på hur man kan arbeta för bra konnektivitet för små arter då arbetet hittills har fokuserats på större djur.

EU:s nyligen publicerade biologiska mångfaldsstrategi ställer kvantifierade krav på medlemsländerna, bland annat rörande skydd och restaurering. Flera länder lyfte vikten av tydlighet från EU, samt att det behöver finnas stödsystem som uttryckligen gynnar den biologiska mångfalden och det extra arbete som behöver läggas ned. Det var också flera länder som efterfrågade bidragssystem med lägre krav på formalia, då tröskeln är hög att ansöka om stöd för exempelvis Life-projekt.

Framtiden

Det finns ett stort engagemang och vilja att förbättra statusen för den biologiska mångfalden. Ett fortsatt utbyte av erfarenheter, såväl över landsgränser som inom och mellan yrkesgrupper och generationer, är en förutsättning för att lyckas. Arbetet behöver fortgå och leda till en långsiktig lösning där framtiden är säkrad ur ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv.  

Text: Wenche Eide

Fakta:

I artikelflödet Dagens natur hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och svensk naturvård. Tipsa gärna redaktionen om du har en nyhet eller idé. Mer om Dagens natur.

Sidansvarig: ulrika.sehlberg.samuelsson@slu.se