Bojar mot ankringsskador – en aktiv naturvårdsinsats för havets ängar

Senast ändrad: 21 februari 2024
Vit segelbåt ligger ankrad i spegelblankt vatten. Foto

[Publicerad 2022-09-28]. Just nu testas bojar som naturvårdsåtgärd i en av Stockholms skärgårds mest välbesökta naturhamnar. Syftet är att undersöka om bojar kan användas för att skydda känslig bottenvegetation i populära naturhamnar samt bidra med kunskap om naturvårdsåtgärder som kan skydda viktiga livsmiljöer i havsbandet.

Båtliv erbjuder en viktig möjlighet för människor att knyta an till naturen och bidrar till att hålla skärgårdssamhällen vid liv. Det kraftigt ökande antalet fritidsbåtar i skärgården har dock lett till oro för oönskade konsekvenser. Frekvent båttrafik, muddring och intensiv ankring kan skada värdefull natur under ytan.

 

Dagens natur är ett artikelflöde från SLU Artdatabanken. Här hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och naturvård.

 

Kal fläck bland växtlighet på botten och blå, flytande boj. Två foton.Till vänster, ankringsskada. Till höger, projektets pålboj. Foto: Sveriges vattenekologer och Martin Gadman.

Skärgårdsstiftelsen förvaltar fyrtio naturreservat i Stockholmsskärgård från Käringboda i söder till Örskär i norr. Även om de flesta av reservaten kan nås av reguljärtrafik väljer många besökare att ta sig ut i skärgården med egen båt. Många reservatsbesökare är dock omedvetna om att ankring kan skada naturvärden.

Bojarna i Östermarsfladen

På Nåttarö i Stockholms södra skärgård finns den populära naturhamnen Östermarsfladen där det under högsäsong kan ankra mer än 100 båtar per natt. På botten växer flera känsliga arter som ålgräs, havsrufse, sudare och skruvnating.

Tät, grön växtlighet av långa strån på botten samt genomskinlig manet. FotoÅlgräsängar är en hotad biotop som har ett åtgärdsprogram. Ålgräset växer på 2 till 6 m djup –där också ankringsskadorna blir som störst. Foto: Sveriges vattenekologer

I juni 2020 placerades 25 bojar ut i en del av viken för att minska ankring på platsen. Genom att jämföra bottenvegetationen i bojområdet med ett kontrollområde i en annan del av viken med liknande bottenförhållanden och fortsatt fri ankring har det varit möjligt att undersöka effekter av bojutsättning som naturvårdande åtgärd. Bottenvegetationen har undersökts av dykare vid flera tillfällen under projekttiden. Allmänheten har bidragit genom att räkna båtar i undersökningsområdet via ett webformulär, vilket gör det möjligt att uppskatta ankringstrycket.

Åtgärden behöver undersökas i fler vikar

Studien i Östermarsfladen visar på positiva effekter av bojar. På bottnarna i området med bojar minskade synliga ankringsskador och andelen känsliga arter i växtsamhällena ökade jämfört med kontrollområdet.

Stapeldiagram för känsliga arter jämfört mellan bojområden och ankringsområden. DiagramAndel botten som täcks av känslig vegetation drygt ett år efter det att bojar installerats. Figuren visar medelvärden och standardavvikelser för studiens två bojområden och två kontrollområden med fri ankring. Skillnad mellan staplar med olika bokstav är statistiskt säkerställd.

För att veta om bojar är en bra lösning som kan rekommenderas för fler naturhamnar behöver åtgärden studeras på fler platser med högt besökstryck och känslig bottenvegetation. Arbetet med att testa bojar startades inom Skärgårdsstiftelsens projekt ”Skydd under ytan” och fortsätter inom projektet ”Skydd i grunda vikar”. Båda projekten finansieras av Världsnaturfonden WWF och Apotea.

Textförfattare: Josefin Sagerman, Cecilia Wibjörn och Susanne Qvarfordt

Fakta:

I artikelflödet Dagens natur hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och svensk naturvård. Tipsa gärna redaktionen om du har en nyhet eller idé. Mer om Dagens natur.