SLU-nyhet

Blir det ett reptilår i sommar?

Publicerad: 23 juni 2020
sandödla. illustration

Trots att det bara finns sex inhemska kräldjursarter i Sverige är de svåra att skilja från varandra, kanske för att man ofta bara får se dem ett kort ögonblick. Men tack vare den nya digitala nyckeln, som du kan ha med dig i mobilen ute i naturen, blir det lättare att artbestämma kräldjur i sommar. Dessutom har Artfakta uppdaterats med information om de vanligaste främmande kräldjuren.

I Sverige finns sex inhemska kräldjur, tre ormar och tre ödlor. Kopparödlan ser dock mer ut som en orm och har emellanåt förväxlats med hasselsnok. Även ljusa, fläckiga vattensnokar och huggormar har misstagits för hasselsnok. De två ödlorna med ben, skogsödla och sandödla, förväxlas i sin tur med varandra. Detta visar på hur svårt det kan vara, även med få arter av ganska stora och välbekanta djur. En anledning till detta är den stora färgvariationen hos arterna, men också ovanan då vi sällan får chansen att titta närmare på djuren.

Hasselsnoken är en doldis som många letar efter men få har sett. Kanske är det därför många blandar ihop snokar, huggormar och kopparödlor med hasselsnok. Har man lyckats få se den är den lätt att känna igen på det mörka strecket genom ögat och de släta fjällen. Foto: Krister Hall

Kräldjuren går att stöta på under hela sommarhalvåret, men bäst är på våren då de gärna ligger synligt och solar. Huggormen och skogsödlan finns i hela landet och är de av världens kräldjur som lever längst norrut. På våren utkämpar huggormens hannar brottningsmatcher där vinsten är möjligheten att få para sig. Snoken finns i halva landet och har minskat, särskilt i norr. Den behöver komposter, gödselstackar och andra ansamlingar av förmultnande material som ger värme för äggen. Kopparödlan finns i alla sorters miljöer i södra halvan av Sverige. Sandödlan påträffas bara i vissa områden med mycket sand medan hasselsnoken bara förekommer i landskap med mycket berg, block och sten. Dessa två värmekrävande arter är våra mest sällsynta kräldjur och har missgynnats av igenväxningen i skogs- och jordbrukslandskapet.

Den nya nyckeln går att använda på såväl döda som levande djur, men även på ömsskinn som djuren lämnar efter sig. Trafikdöden lämnar tyvärr många offer att studera och rapportera i Artfakta, helst med fotografi. Fotografering gör också att man inte behöver fånga in djuren vid artbestämning. Dels är alla kräldjur fridlysta, och sedan finns risken att bli biten av huggorm om man tar fel. Ödlorna tappar dessutom svansen när de blir fångade, vilket man bör undvika.

Utöver de inhemska arterna kan man numera också stöta på främmande arter i vår natur, bland annat flera arter sköldpaddor. Det kan leda till stor skada att släppa ut sina husdjur, och vissa av dessa arter är invasiva och ska utrotas, till exempel gulbukig/rödörad vattensköldpadda. I Artfakta kan man numera läsa om en del av dessa arter.

Text: Artur Larsson

 

Till Dagens natur

Fakta:

I artikelflödet Dagens natur hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och svensk naturvård. Tipsa gärna redaktionen om du har en nyhet eller idé. Mer om Dagens natur.

Sidansvarig: ulrika.sehlberg.samuelsson@slu.se