SLU-nyhet

Berguvarna inventeras 2019–20. Fler fynd kommer att döljas i Artportalen

Publicerad: 04 februari 2019
Berguv (Bubo bubo), riksinventeringsart 2019-2020. Foto: Niclas Ahlberg

BirdLife Sverige har beslutat att genomföra en riksinventering av berguv 2019 och 2020. Orsaken är att det från flera landskap kommer rapporter om en kraftig minskning av arten. Fler fynd kommer att döljas i Artportalen.

Berguven har vid sju tidigare tillfällen varit föremål för riksinventering. Den första gjordes 1943 till 1948. Berguven fridlystes 1950 eftersom den uppvisade en minskande förekomst med bara 455 par. Under 1960-talet drabbades uvarna av förgiftning, då bytesdjuren hade höga halter av kvicksilver som de fått från kvicksilverbetat utsäde. Nya riksinventeringar gjordes därför under åren 1964–65 och 1974–75. Resultatet från dessa inventeringar var nedslående och visade att antalet berguvar hade minskat kraftigt. Beståndet var vid denna tid mindre än 200 par i hela landet.

Räddningsaktioner drogs igång 1969 genom Berguv Sydväst på Västkusten. Det projektet fick flera uppföljare i Sverige, och genom uppfödning och utplantering av berguv ökade beståndet till 613 besatta revir vid riksinventeringen 1998–99. Ytterligare en riksinventering gjordes sedan 2008–09, och då sågs en minskning igen till 474 revir.

Figur 1: Jämförelse mellan olika berguvsinventeringar. Siffrorna för 194348 anger antalet par, men därefter avses antalet besatta revir.

 

Riksinventeringen 20192020

Det huvudsakliga målet för riksinventeringen av berguv är att undersöka berguvens aktuella numerär i Sverige samt att bedöma artens status och om det finns behov av ökat skydd av dess häckplatser.

Mätbara delar av målet är att undersöka:

  • Antalet besatta berguvsrevir
  • Antalet tomma bergsbranter där uvar funnits tidigare

Ändrad skyddsklassning av berguv 2019 och 2020

BirdLife Sverige vill således att uppgifter om berguv rapporteras in till Artportalen. Under häckningstiden 1 februari till 31 juli kommer skyddsklassningen för arten att ändras, så att alla rapporter döljs för allmänheten. Berguven behöver skydd, och en sådan ändring minskar risken för störning i berguvsreviren. Rapportörer kan därför känna sig tryggare med att rapportera arten i Artportalen, vilket bör leda till en större andel inrapporterade fynd. Förändringen föreslås i första hand gälla under projekttiden 2019–2020 för att därefter utvärderas.

Observera att detta beslut gäller just Artportalen. Publika visningslokaler för berguv kan fortfarande visas, och det är inte är förbjudet att larma ut berguv på BA (Bird Alarm), lokallarm eller liknande. Man bör dock alltid tänka sig för innan man sprider information om potentiella häckningar av berguv och andra känsliga arter. Berguven är känslig på sin häckplats. Under perioden mars–maj, då äggläggning och ruvning sker, är honan lätt att störa och äggen/ungarna kan komma i stor fara. Själva bobranten får inte avsiktligt besökas under denna tid.

I samband med denna förändring har det överenskommits att utöka antalet visningslokaler för berguv till följande allmänna fågellokaler: Hardeberga stenbrott och Limhamns kalkbrott i Skåne, Barkarby flygfält i Uppland samt Falu gruva i Dalarna.

Sveriges berguvar Bubo bubo har inventerats vid sju tillfällen sedan 1943, och nu är det dags igen. Foto: Niclas Ahlberg

Vad innebär detta för de rapporter som du lägger in?

Förändringen innebär att du själv efter inloggning även fortsättningsvis kan se dina inrapporterade berguvsobservationer, men att de inte visas offentligt. Regionala rapportkommittéer och myndigheter med tillstånd att se skyddsklassade arter kan dock fortsatt se rapporterna. Genom tillgängligheten på Artportalen ökar därför chansen att berguvshäckningar inte spolieras på grund av olika exploateringar, avverkningar eller liknande.

För att arten ska visas utåt i de personliga årslistorna krävs att observationen har gjorts före 1 februari eller efter 31 juli, eller att den rapporterats från någon av visningslokalerna.

BirdLife Sverige vill gärna att de uvlokaler som har varit aktiva de senaste 20 åren ska avlyssnas efter uvrop. Då kan kriteriet ”Eftersökt – ej återfunnen” användas utan att reviret/bolokalen avslöjas. Det är viktigt att även nollresultat rapporteras in för att man ska kunna analysera de förändringar som har skett av beståndet de senaste 20 åren. Vi behöver bättre kunskap om vilka hot uven är utsatt för, och vad som gör att arten nu ser ut att minska igen.

Vi hoppas att vi får in många rapporter av berguv på Artportalen (även besökta lokaler med negativt resultat). På BirdLife Sveriges webbplats finns tips om hur du inventerar, och om bästa tidpunkten för att vara ute och lyssna efter berguv. Det finns också en inventeringsblankett i Excel som kan användas för att dokumentera observationen och miljön, födounderlag och eventuella hot eller störningsfaktorer. Använd gärna den, och sänd sedan in den till den kontaktperson som regionalföreningarna utsett. Både blankett och mailadresser till regionala kontaktpersoner finns på BirdLife Sveriges webbplats. Se dock till att även lägga in observationen i Artportalen, så att förekomsten kan beaktas i den fysiska planeringen hos de olika myndigheterna.  

Gör en insats för världens största uggla - berguven!  Bidra till att få kunskap om hur många berguvar vi har i landet! Denna fantastiska fågel behöver vår insats om vi långsiktigt ska få behålla den i vår fauna.

Text: Thomas Birkö, David Rocksen och Andro Stenman
Foto: Niclas Ahlberg

Projektgruppen för riksinventeirng av berguv 2019 och 2020. Kontakta oss gärna på mailadressen riksinventeringberguv@birdlife.se

 

Till Dagens natur

Fakta:

I artikelflödet Dagens natur hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och svensk naturvård. Tipsa gärna redaktionen om du har en nyhet eller idé. Mer om Dagens natur.

Sidansvarig: cecilia.nordstrom@slu.se